Frågor, svar och myter om aspartam

Länkar inom denna sida

• Är aspartam farligt?
• Finns det någon anledning att undvika aspartam?
• Myter om aspartam

Aspartam (E 951), eller Nutra-Sweet, är ett konstgjort sötningsmedel som är 100-200 gånger sötare än vanligt socker. Det innebär att det behövs mycket små mänger för att söta t.ex. läsk, yoghurt, glass, saft, sylt eller marmelad.

Energitillskottet från aspartam är försumbart, eftersom mängden som används är så liten.

Ett exempel:

En vanlig 33 cl Coca-Cola innehåller 138,6 kcal, medan en motsvarande Coca-Cola light sötad med aspartam innehåller 1,3 kcal.

Aspartam är dessutom snällt mot tänderna och diabetikervänligt. Det är ofarligt i de mängder människan äter eller dricker.

Aspartam togs fram 1965 och lanserades i USA och Sverige i början av 1980-talet. Det består huvudsakligen av två aminosyror – fenylalanin och asparaginsyra. Dessa aminosyror finns även i många proteiner i vår vanliga kost.

Är aspartam farligt?

Nej, aspartam är inte farligt om man följer de rekommendationer som har satts upp av JECFA. Så här skriver Livsmedelsverket (ADI står för acceptabelt dagligt intag):

”Livsmedelsverket har inga speciella rekommendationer vad gäller konsumtion av aspartam, förutom de generella rekommendationerna att det av JECFA föreslagna ADI-värdet inte bör överskridas. En användning av begränsade mängder aspartam som sötningsmedel kan alltså betraktas som acceptabel från hälsosynpunkt.”

Med anledning av att det i medierna har förts fram uppgifter om att aspartam kan öka risken för hjärntumörer, konstaterar Livsmedelsverket att inte finns någon grund för detta påstående. Så här skriver myndigheten:

”Vid en närmare studie av cancerstatistiken från USA visar det sig alltså att introduktionen av aspartam sammanfaller med en avklingning av den ökande incidensen av hjärntumörer och inte med en acceleration… Aspartam har inte varit cancerframkallande i djurförsök och epidemiologiska data talar emot en koppling mellan aspartamanvändning och hjärntumörer. Det finns således ingen grund för antagandet att aspartam kan orsaka hjärntumörer.”

Om aspartam i samband med amning konstaterar Livsmedelsverket:

”Aspartam utsöndras inte i modersmjölk. Aspartamsötade livsmedel innebär inte någon risk för att foster eller spädbarn som ammas utsätts för förhöjda nivåer av fenylalanin. Den mängd fenylalanin som kan komma från aspartam är försumbar jämfört med den mängd som intas från livsmedel.”

Finns det någon anledning att undvika aspartam?

Det finns en grupp som inte bör äta eller dricka aspartamsötade livsmedel, och det är personer med diagnosen PKU (fenylketonuri). När aspartam bryts ner frigörs bland annat aminosyran fenylalanin. Vissa människor kan inte bryta ner den på ett önskvärt sätt. Det gör att fenylalaninet kan lagras i kroppen så att det kan bli skadligt, särskilt hos foster, spädbarn och småbarn. Det kan leda till försämrad utveckling och hjärnskador. I Sverige undersöks alla nyfödda för att se om de lider av PKU. Om det är så, måste de hålla en strikt diet under uppväxten, men också vara försiktiga under vuxen ålder. Detta är anledningen till att alla livsmedel med aspartam är märkta med att de innehåller en ”fenylalaninkälla”. I Sverige föds ett barn med PKU per 30 000 födda.

Myter om aspartam

Det florerar ett flertal myter om aspartam och light-läsk. Här är några som har figurerat i svenska medier eller berättats vid andra tillfällen.

1. Du blir dum av light-läsk eftersom hjärncellerna dör: ”Forskarna” vid universitetet i Trondheim visade sig vara studenter. När norska Statens Livsmiddelstillsyn gav i uppdrag till norska Folkhälsoinstitutet att värdera studien, visade det sig att mössens hjärnceller som dog i försöken inte gjorde det av aspartamet, utan av det radioaktiva ämnet som studenterna använt som markör. Dessutom bryts aspartam ner i människans tarm – det når aldrig hjärnan.
2. Syran i light-läsk fräter sönder tänderna: Nästan alla fruktdrycker (t.ex. juice), saft, vanlig sockrad läsk och light-läsk innehåller citronsyra. Det finns även i apelsiner och andra citrusfrukter. Light-läsk är inte farligare för tänderna än något annat med samma mängd citronsyra.
3. Din hjärna blir geggig av aspartam: Om man dricker mycket light-drycker bildas en gegga av aspartam mellan pannloben och hjärnan. Aspartam kan inte, hur man är försöker, konsumeras i sådana mängder att det kan ge den typen av effekter. Dessutom bryts aspartam ner i tarmen och inte innanför pannloben.
4. Aspartam lurar kroppen att producera insulin: Nej, aspartam påverkar inte insulinnivån i kroppen och medverkar därför inte till att blodsockerhalten dyker. Mängderna är helt enkelt för små för att kunna påverka blodsockret, vilket omfattande forskning visar. Läs mer om den här myten på engelska diabetesförbundets hemsida.
   
5. Aspartam innehåller träsprit (metanol): Så här skriver Livsmedelsverket på sin hemsida : ”Aspartamet bryts ned i magsäck och tarmkanal och en av nedbrytningsprodukterna är metanol. Metanol finns naturligt i små mängder i frukt och fruktjuicer. Den mängd metanol som tillförs kroppen från ett glas aspartamsötad läsk är mindre än den mängd som finns naturligt i till exempel ett glas apelsinjuice.”
6. Aspartam kan ge dig AIDS: Aspartam kan under inga omständigheter leda till AIDS, något som faktiskt påstås på vissa sidor på Internet.
7. Aspartam kan ge dig huvudvärk, minnesproblem, eksem, hjärtproblem, hallucinationer, andningssvårigheter med mera: Aspartam beskylls för mycket som inte är sant. Just dessa rykten uppstod i samband med en studie om aspartam som genomfördes av Center for Disease Control (CDC) i USA. I studien ställde CDC frågor för att hitta kliniska effekter, men inga skadliga reaktioner upptäcktes. I dag har dessa frågor ryktesvägen vänts till att vara faktiska forskningsresultat. I själva verket medverkade CDC-studien till att aspartam godkändes som sötningsmedel i USA 1983, just för att den visade att aspartam var säkert.