En medveten konsumtion

I avvägd mängd – en njutningsdryck

Läsk är ett njutningsmedel, och kan drickas som en törstsläckare, ett snabbt energitillskott, en guldkant eller en smakupplevelse. Konsumtionen av läsk har legat stabilt på cirka 69 liter per person och år. Av dessa har cirka 12 liter (17 %) utgjorts av lightläsk. Se även statistik.

Nedan sammanfattar vi några punkter om hälsoaspekter som kan vara bra att vara medveten om för den som vill dricka läsk på ett medvetet sätt. För ytterligare information rekommenderas:

Sockrets funktioner

Socker ger en smak som i sig är tilltalande på tungan, men är också en universell smakbärare som framhäver andra smaker. Det är en naturprodukt som finns i stort sett i alla livsmedel, förutom i olja och vanligt vatten – till exempel i alla frukter och grönsaker, såväl äpplen och bananer som morötter och lök.

Socker bidrar förutom med sötma och energi också med volym och textur i många livsmedel. Det har också konserverande och fuktighetsbevarande egenskaper, och bidrar till att säkra den höga kvaliteten i våra livsmedel. Utan socker skulle marmeladen snabbt mögla, glassen kristallisera och brödet mista sin färskhet och bli torrt. Smaken skulle ofta bli en besvikelse, utan sockrets förmåga att avrunda och framhäva naturliga smakkomponenter. Mängden av egenskaper gör att det är närvarande i nästan alla former av livsmedelsproduktion, av såväl fasta som flytande produkter.

Tillsatt socker

Tillsatt socker syftar på det som inte följt med naturligt i andra råvaror utan tillsatts för sig. Rent sockermässigt är det dock inte någon skillnad på tillsatt och naturligt socker. Skillnaden är att när man äter naturligt socker får man samtidigt i sig andra näringsämnen som finns i råvaran (till exempel vitaminer och fibrer) medan tillsatt socker endast innehåller energi.

Sötningsmedel

Sötningsmedel kan användas istället för socker för att tillföra sötma men utan eller med mindre energiinnehåll. De sötningsmedel som används som tillsatser har bedömts som helt säkra. På Livsmedelsverkets webbplats finns detaljerad information om sötningsmedel. Se även Läskens ingredienser.

Diabetes

Diabetes innebär att sockerhalten i blodet är för hög, och att kroppen antingen har förlorat sin insulinkänslighet eller inte längre kan producera tillräckligt med insulin för att ta hand om blodsockret. Skadad blodsockerreglering har samband med såväl motionsvanor som kosthållningen på lång sikt, men sambanden är komplexa; blodsockret påverkas till exempel i liknande grad av exempelvis stärkelse som av socker. Klart är att övervikt är en riskfaktor för diabetes. Arvsfaktorer spelar också in.

Övervikt

Läsk kan ha ett relativt högt energiinnehåll och ett långvarigt högt energiintag kan leda till övervikt. Energiinnehållet är dock fullt jämförbart med andra drycker som exempelvis fruktjuice och mjölk. Lightdrycker har lägre energiinnehåll – men det viktiga är hur energiintaget ser ut i sin helhet. Balansen mellan energiintag och fysisk aktivitet är också viktig i sammanhanget.

Sockerberoende

Det har uttryckts många skiftande åsikter om huruvida man skulle kunna bli beroende av socker, men det finns inte någon sådan vetenskaplig konsensus. Däremot kan man säkert utveckla en vana eller ovana att inta söta drycker eller godis i för stor mängd och i vissa situationer – som exempelvis dryck till maten, godis på biografen och liknande. Vissa individer upplever sig också ha en högre sockerkänslighet än flertalet.

Tandfrätning

Läsk har ett visst innehåll av sura ämnen. Det kan vara bra att vänta en timme med att borsta tänderna efter att man druckit en dryck med lågt pH-värde, till exempel läsk eller juice, eftersom sura ämnen tillfälligt gör emaljen mjukare och porösare.

För att minska frätandet på tänderna, så kallad dental erosion, är det bra att försöka hålla sig till två huvudmål och 2-3 mellanmål om dagen. Då får tänderna möjlighet att vila mellan måltiderna. Avsluta gärna måltiden med att dricka vatten eller äta något basiskt som ost. Sura födoämnen, till exempel frukt, juice och läsk, är mindre frätande om de intas i samband med måltid. Surhetsgraden, som mäts i pH-värde, är en viktig faktor för hur frätande en dryck är. Men vilken typ av syra det rör sig om spelar också roll. Fruktjuice är surare och farligare för tänderna när det gäller erosion än vad läsk är eftersom citronsyran är farligare för emaljen.