Läsktyper

Nio typer av läskedryck

Det finns läskedryck för alla tillfällen och som tilltalar många olika smakriktningar. Här gör vi en översiktlig uppdelning i nio sammanfattande kategorier av den myriad av läsksorter som Sveriges Bryggeriers medlemsföretag producerar.

Julmust

Detta är julens största dryck. Mer än 35 miljoner liter julmust konsumerar svenskarna i jultid. Must dricks även under påsken och andra tider på året, men i mindre kvantiteter. Totalt tillverkas under ett år cirka 50 miljoner liter must.

Musten har föregångare i drycker som dracks redan på vikingatiden, men för dagens julmust kan vi tacka svensken Harry Roberts, som inspirerades av sina kemistudier i Tyskland. I samråd med sin far, Robert Roberts, utvecklade han i slutet av 1800-talet ett recept på mustextrakt som senare blev grunden till det vi idag kallar julmust. Men det var först år 1910 som dagens must började tillverkas – då som ett alkoholfritt alternativ till julöl.

Enskildheterna i recepten är hemliga, men i mustextraktet ingår malt, humle och olika kryddor, aromer och örter. I övrigt tillverkas det som vanliga läskedrycker. Julmust blir bara bättre ju längre den lagras, och finns numera både som ”vanlig” julmust och som light-dryck.
cola

Coladryck

Receptet på Coca Cola är ett av de äldsta på en läskedryck. Vad som ursprungligen var tänkt att bota en sjuk apotekare i USA har sedan utvecklats till ett världsföretag, som också inspirerat många efterföljare: Pepsi, Virgin, Black Cola, XL med flera – och alla med egna hemliga recept.

Coladrycker tillverkas på samma sätt som andra läskedrycker men har ofta lite andra aromämnen, bland annat ingår ofta koffein. Koffein är ett naturligt förekommande ämne i blad, frön och frukter hos mer än 60 olika växter runt om i världen. Det är en viktig smakbärare, och har använts i nästan 100 år i olika läskedrycker. En 33 cl Coca-Cola innehåller cirka 40 mg koffein; motsvarande mängd kaffe innehåller 150-200 mg, beroende på tillagningssätt. I samma mängd te är koffeininnehållet mellan 50 och 100 mg, i kakao 20 mg och i en chokladkaka också omkring 20 mg.

Ungefär 30 procent av alla läskedrycker som tillverkas i Sverige är coladrycker.

Apelsindryck

Näst efter coladrycker tar apelsindrycker den klara andraplatsen, popularitetsmässigt – i alla fall utom under mustens höjdpunktssäsonger.

Jaffa och Zingo är klassiska svenska märken, liksom Loranga, som var en av de största dryckerna redan på 1940-talet.

En av de mer namnkunniga representanterna för produktkategorin, Fanta, uppstod under andra världskriget. Coca-Colas tyska fabriker blev avskurna från moderbolaget och från råvaruförsörjningen, och försökte göra det bästa av vad som fanns att tillgå; ”använd fantasi”, blev instruktionen – därav namnet. Genom att ta tillvara restprodukter som äppelfibrer från ciderhusen kunde produktionen hållas igång.

Andra kolsyrade läskedrycker

Här hamnar alla andra smaksättningar av vanlig, kolsyrad läskedryck – allt från klassiska frukt- och bärsmaker som passionsfrukt och hallonsoda till de mest sammansatta och fantasifulla blandsmaker.

Syrup

Syrup kallas det koncentrat som sedan blandas med vatten och kolsyra för att bli läsk. Syrup kan också tappas på speciella förpackningar; då är syftet att blanda syrupen med vatten och kolsyra på till exempel restaurangen, fast food-stället, festivalen eller korvkiosken. Försäljningen av syrup har ökat markant under de senaste åren. Det kan bero på ett ökat antal snabbmatsrestauranger, eller kanske att vi svenskar helt enkelt blivit mer mobila.

Cider

Cider är tillverkad på mustad frukt. Den kan tillverkas på flera olika sätt och med olika alkoholhalt, men när man mustar får man automatiskt en alkoholhalt, som mer eller mindre är beroende av tiden som drycken mustas samt hur mycket socker som används. När vi pratar om cider inom gruppen läskedrycker menar vi alkoholsvag cider. Den högsta alkoholstyrkan på cider som får säljas i livsmedelsbutiker är 2,25 volymprocent. De flesta cider har dock en lägre alkoholhalt och kommer sällan över 1,2 volymprocent.  De vanligaste cidersmakerna är päron och/eller äpple.

Försäljningen av cider med låg alkoholhalt har stått still under de senaste åren. Däremot har starkare cider (över 3,5 volymprocent) blivit väldigt populär. Läs mer om starkare cider.

Stilldrink

De läskedrycker som inte innehåller kolsyra kallas stilldrink. Tillverkningssättet är detsamma som vid tillverkning av kolsyrade läskedrycker, det enda som inte tillförs är kolsyran. Fem procent av den totala läskedrycksförsäljningen är stilldrink – inga stora volymer men, en produktkategori som ökar kraftigt. Några kända varumärken som hamnar under stilldrink är MER, Festis, Sunkist och Frutopia.

Sport- eller energidryck

Sportdrycker eller energidrycker är ett ganska nytt påfund. Tidigare var dessa drycker oftast hemblandade, eller inte till allmänhetens förfogande. De senaste åren har marknaden exploderat av nya varumärken, även om volymerna dock fortfarande är ganska små. I sport- eller energidryckerna ingår ofta ämnen som ökar prestationsförmågan på olika sätt. Några av dessa drycker är anpassade för att drickas i samband med sport och fysisk ansträngning, andra för att bara bli lite piggare. Några kända märken i Sverige av sport- och energidryck är Pripps Energy respective Magic och Red Bull.

Juice, nektar, saft och fruktdryck

melon_daquiri_3Juice måste innehålla 100 % råsaft eller råsaftkoncentrat som späds till ursprunglig styrka.Den kan även innehålla fruktkött. I nektar skall råsafthalten vara minst 45 % för äpple- och pärondryck samt minst 35 % för andra växtråvaror. I nektar tillsätts ofta även socker och syra. Råsafthalten i drickfärdig saft och i fruktdryck skall vara minst 6 % i citrusdryck och 9 % i övriga.

De här produktgrupperna tillverkas i mycket små volymer av de svenska bryggerierna.