Ölpolitik genom tiderna

500 år av ölpolitisk balansakt

Sedan 1500-talet har mycket hänt i ölpolitiken, och tyngdpunkten har skiftat fram och åter mellan synen på öl som en nytta ”till stadens nödtorft”, ett folkhälsobekymmer — och en tacksam skattebas. Här gör vi en exposé — från Stockholms stads insamlande av accispengar 1554,  via Systembolagets uppstart i mitten på 1800-talet, och fram till de senaste årens alkohollagsändringar.

2006

Den 17 februari undertecknar Sveriges Annonsörer, Sveriges Bryggerier och Sprit- och Vinleverantörsföreningen en gemensam rekommendation för reklam av alkoholhaltiga drycker och alkoholhaltiga lättdrycker. Den uppdaterades 2009.

Den 29 mars upphör konsumentverkets riktlinjer (KOVFS 1979:6) för marknadsföring av öl klass II och (KOVFS 1979:5) för marknadsföring av spritdrycker, vin och starköl.

Den 1 juli ansluts Sveriges Bryggerier till Alkoholleverantörernas Granskningsman samt Marknadsetiska Rådet för granskning av alkoholreklam.

2005

Den 1 januari ändras den del av alkohollagen som reglerar marknadsföring av alkoholdrycker till att specialreglera specifikt marknadsföring i tryckta skrifter, det som tidigare reglerades i Konsumentverkets riktlinjer.

Två nya paragrafer tillkommer i Alkoholförordningen (1994:2046) som specialreglerar hur annonser i periodiska skrifter skall utformas samt vilka informationstexter som skall användas vid alkoholreklam.

2004

Från och med den 1 januari blir det tillåtet att föra in 110 liter öl, 90 liter vin, 10 liter sprit och 20 liter mellanprodukter för eget bruk från ett annat EU-land till Sverige. Dessa nivåer är indikativa och större kvantiteter kan tillåtas för speciella tillfällen.

Överenskommelse om konsumentreklam för lättöl och andra alkoholhaltiga lättdrycker upphör den 31 december.

2003

Införselkvoten utökas från och med den 1 januari från 32 till 34 liter öl per person och inresetillfälle.

Marknadsdomstolens slutdom i ”Gourmetmålet” kommer i februari. Domen, som är prejudicerande, innebär att det blir tillåtet för tryckta medier att ta in annonser som gör reklam för alkoholhaltiga drycker.

Den 15 maj 2003 ändras Alkohollagens 4 kapitel 11 §, annonseringsförbudet, till att gälla alkoholdrycker över 15 volymprocent.

2002

1 oktober förnyas överenskommelsen om marknadsföring av lättöl och andra lättdrycker.

2001

Införselkvoten utökas från och med den 1 januari från 24 till 32 liter öl per person och inresetillfälle.

Lördagsöppet på Systembolaget införs från den 7 juli.

2000

Systembolaget startar 1 januari lördagsöppet i sex försökslän. Sverige godtar att till den 1 januari 2004 helt ha anpassat införselkvoterna till de volymer som gäller i övriga EU. En successiv upptrappning inleds. 1 juli sker den första höjningen från 15 till 24 liter per person och inresetillfälle.

Den 1 januari upphör Alkoholreklamlagen och de särskilda bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker flyttas oförändrade till 4 kapitlet, Alkohollagen.

1 januari utökas överenskommelsen om marknadsföring av lättöl till att omfatta även andra lättdrycker som till exempel cider.

1999

Riksdagen beslutar om försök med lördagsöppet.

1998

1 januari indexerades skatten upp till 1,47 kronor/volymprocent och liter.

1997

I december 1997 förnyades överenskommelsen om marknadsföring av lättöl.

Ölskatten sänks för starköl från 2,38 till 1,45 kronor/volymprocent och liter. 2,8 blir en ny gräns för beskattning av öl. Öl 2,8-3,5 får en högre skattesats från 1,21 till 1,45 kronor/volymprocent och liter. Systembolagets monopol prövades i EG-domstolen. Monopolet stred inte mot EG-rätten.

1996

Beslut om en sänkning av ölskatten tas i november.

1995

Sverige går med i EU. Alkoholinspektionen börjar att verka. Monopolet på tillverkning, import, export och partihandel tas bort. Att beräkna alkoholskatter anpassas till EU-standard. Nya införselregler börjar att gälla med 15 liter öl per person och inresetillfälle. Även här får Sverige ett undantag som gäller fram till 31 december 1996. Kommunerna tar över ansvaret för försäljningstillstånd från Länsstyrelsen.

1994

Sverige ansluter sig till EES-avtalet.

1993

Storbryggeritiden är över. Nya mindre bryggerier etableras runt om i landet. Trenden har vänt!

1987

I slutet av 1987 träffar Bryggareföreningen en överenskommelse med medlemsföretagen, som innebär dels ett förtydligande av regeln om lättölsreklam i riktlinjerna för marknadsföring av öl klass II, dels att bryggerierna åtar sig att i efterhand tillställa Bryggareföreningen all lättölsreklam för kontroll av att lättölsmarkeringen är godtagbar.

1978/1979

Den nuvarande svenska alkoholpolitiken börjar att gälla. Bryggerierna i Sverige får sälja direkt till restauranger. Reklamen för sprit, vin och starköl förbjuds mer eller mindre. Reklamen för öl klass II begränsas kraftigt.

1977

Mellanölet avskaffas.

1965

Mellanölet införs den 1 oktober och säljs i livsmedelsbutikerna. Ölkonsumtionen stiger kraftigt.

1955

Motboken avskaffas och starköl börjar att säljas i Systembutikerna. Klass II-ölets alkoholhalt bestäms slutligen till högst 2,8 viktprocent.

1953

Sveriges Bryggerier uttalar sig för en återgång till 3,2 viktprocent alkohol i ölet. Föreningens ordförande och VD kallas till finansminister Per-Edvin Sköld, som hävdar att bryggerierna borde ligga kvar vid 2,8 viktprocent. Finansministern föreslår senare riksdagen att till 1 oktober 1955 besluta om förbud mot försäljning av starkare öl än 2,8 viktprocent.

1941

På grund av brist på råvaror under andra världskriget kommer bryggerierna och kontrollstyrelsen överens om att sänka alkoholhalten på pilsnerdricka. 1941-42 är styrkan ca 2,5 viktprocent och sjunker 1943-44 till 2,1. 1945 höjs den till 2,5-2,6 viktprocent och senare till ca 2,8, där den ligger kvar under hela tiden som frågan om alkoholhalten utreds.

1939

Beskattningen av malt upphör och i stället tas skatt ut på den färdiga varan.

1923

Alkoholhalten i andra klassens öl, pilsnerdricka, höjs till 3,2 viktprocent (4 volymprocent) och behålls så till 1953.

1922

Folkomröstning om totalförbud mot alkoholförsäljning. 55 procent av landets röstberättigade deltar. Av dessa röstar 49 procent för ett förbud, medan 51 procent går emot. Försäljningen av starköl, tredje klassen, förbjuds provisoriskt för att senare fastställas. Därmed kan man endast få starköl mot recept och då från apotek.

1919

En ny förordning om försäljning av pilsnerdricka börjar att gälla. Öl skall säljas i tre klasser:

• första klassen med högst 2,25 volymprocent alkohol

• andra klassen med högst 3,6 volymprocent

• tredje klassen med mer än 3,6 volymprocent

1911

En nykterhetskommitté tillsätts. Den föreslår mycket långtgående inskränkningar i försäljning och servering av alla drycker med mer än 2 volymprocent alkohol under en treårsperiod. Första världskrigets start leder till en regeringskris, och utredningens förslag genomförs aldrig.

1905

En ny förordning utfärdas den 9 juni, vilken benämns Kungl förordning angående försäljning av vin och öl. Grundprincipen i den nya förordningen är att det krävs ett särskilt tillstånd att sälja vin och öl om man inte är innehavare av ett brännvinstillstånd, är gästgivare eller i vissa fall tillverkare.

1903

Beskattningen av maltdrycker kommer tillbaka, inte minst för att staten behöver pengar för att genomföra 1901 års härordning. Skatten tas ut på maltet som behövs för öltillverkningen.

1893

Förbud att på landet sälja öl i mindre kvantiteter än 10 liter. Detta leder till salning, alltså att flera går ihop för att köpa öl. Fyra år senare skärps bestämmelsen så att försäljning endast får ske inomhus.

1890

Sverige har 554 bryggerier vilka tillverkar 129 miljoner liter öl. Hela världens öltillverkning uppgår till 19 miljarder liter. 100 år senare tillverkar världens största bryggeri ensamt 11 miljarder liter.

1886

Den gemensamma bryggarflaskan blir standard. Den är i grunden samma 33-centilitersflaska som används ännu i dag.

1885

Sveriges Bryggerier bildas, genom att bryggmästarna på de olika bryggerierna går samman. Näringen möter en allt hårdare konfrontation, både vad gäller frågan om beskattning av ölet och nykterhetsrörelsens allt högljuddare krav på ingripanden. Bryggarna går samman för att arbeta för en gemensam återfyllbar flaska.

1879

IOGT, som startats i USA 1851, kommer till Sverige och tar snabbt över nykterhetsorganisationen, där total avhållsamhet från alkohol blir ledordet som råder.

1866

Den första förordningen om ölförsäljning utfärdas. Förordningen syftar inte till att minska försäljningen, utan gäller endast hur serveringen av öl ska skötas.

1850

Bergsmän i Falun bildar det första Systembolaget ”i sedlighetens intresse”. Vinsten går till allmännyttiga ändamål.

1846

Näringsfriheten segrar och alla skråföreningar upplöses.

1830

Den första svenska nykterhetsorganisationen bildas och ägnar sig åt att predika måttlighet med alkohol. I många fall arbetar nykterhetsföreningarna hand i hand med bryggarna för att stävja brännvinsmissbruket.

1776

Den forna maltdrycksbeskattningen når sin höjdpunkt genom detta års landtulls- och accisstadga.

1756

Yppighetsförordningen stadgar importförbud på öl.

1615

Det första bryggarskrået bildas. Gustav II Adolf föreskriver att ”i vår stad Stockholm må fördordnas någre visse män, som till stadens nödtorft, efter det sätt som annorstädes skett, väl både mälta och brygga kunna”.

1554

Bland Stockholms stads inkomster förekommer accispengar från öl som säljs i staden, som uppbärs på konungens befallning, ”stadenom till hjelp och bygning”.