Historia

bryggerimateriel_stor47
Länkar inom denna sida

Sveriges äldsta industribranschförening

Sveriges Bryggerier bildades av ölbryggeriidkare 1885 och är därmed Sveriges äldsta industribranschförening som verkar i oförändrad form. Sedan 1950 ingår också läskedrycks- och vattentillverkarna i föreningen. Det året gick Vattenfabrikanternas Riksförbund upp i Sveriges Bryggerier.

I december 2006 bytte Sveriges Bryggerier namn och heter numera Sveriges Bryggerier.

Vid Sveriges Bryggeriers bildande var det tre starka skäl som fick bryggarna att gå samman

  • hotet från den ”nya” förbudsinriktade nykterhetsrörelsen
  • hotet om att åter beskatta ölet
  • behovet av ett gemensamt förpackningssystem

Fortfarande, mer än 100 år senare arbetar bryggerinäringen med liknande frågor för att samarbeta och för att bevaka sina intressen.

Balanserad nykterhetsdebatt

Nykterhetsrörelsen har i över 100 år satt sin prägel på alkoholpolitiken och kräver samling på bryggerisidan för att skapa balans i såväl debatten som i den politiska beslutsprocessen. I den kraftmätning som pågått sedan 1885 kan båda parterna tillskriva sig framgångar.

Bryggarnas första framgång kom vid omröstningen om totalförbud mot alkoholdrycker den 27 augusti 1922, då den falang som inte ville ha förbud vann med minsta möjliga marginal, 51 procent mot 49. Nykterhetsrörelsens stora framgång blev förbudet mot mellanöl i  livsmedelsbutikerna, som trädde i kraft den 1 juli 1977 och åsamkade bryggerierna stora volymförluster.

Skatten flyttar försäljningen

Beskattningen av öl har varit en diskussion för de svenska bryggerierna ända sen 1885. Höga svenska skatter har på senare år gett en allt större privatinförsel av öl med lägre skatt från andra länder. Från årsskiftet 96/97 sänktes, för första gången i historien, skatten på starköl. Folkölet fick dock en högre skatt och det infördes en ny skattegräns på 2,8 volymprocent. Skattesänkningen på starköl var en stor framgång för svensk bryggerinäring efter några år av volymminskningar, dålig lönsamhet och ökad gränshandel mellan Sverige och Danmark/Tyskland. Men i och med skatteökningen i januari 2008 på enbart öl har gränshandeln återigen ökat på bekostnad av försäljningen i Sverige. Något som också drabbar folkhälsan och det kontrollerade alkoholintaget i Sverige.

33-centiliters standardflaska

Behovet av ett gemensamt förpackningssystem för öl var ett framsynt skäl för att gå samman 1885. Vid den tiden hämtade konsumenten sitt öl direkt på bryggeriet. Samarbetet om gemensamma konsumentanpassade flaskor startade och de kom att kallas Stockholmsflaskan. Det är i grunden samma 33-centilitersflaska som fortfarande används. Backen till flaskan har dock förändrats åtskilliga gånger. Från början rymde den 104 flaskor, sedan 50, så kom en back för 25 flaskor och 1988 introducerades den nuvarande för 20 flaskor.

Långsiktigt hållbart i dubbel bemärkelse

Förpackningssystemen har idag blivit egna bolag inom Sveriges Bryggerier. Det finns således ett bolag för varje förpackningslag dvs 33-cl, 50-cl och PET. Alla förpackningsbolag ägs gemensamt av användarna, dvs bryggerierna, och förpackningarna cirkulerar mellan dem på effektivast möjliga sätt. En kontinuerlig vidareutveckling sker också inom närliggande områden t ex gemensamma lastbärare, tråg, transporter och logistik. Inom dessa områden arbetar speciella projektgrupper med representanter från medlemsföretagen. Sveriges Bryggerier är en av tre delägare i Returpack som handhar returflaskor i PET samt aliminiumburkar.

Bryggeriernas röst i samtal med beslutsfattarna

Införlivandet av läsk- och vattenintressen har inneburit att frågor kring livsmedelslagstiftningen i större utsträckning tillförts verksamheten i föreningen. Sveriges Bryggerier är ofta remissorgan och uttrycker branschens synpunkter på förslag i utredningar, från departement, myndigheter och kommuner.

En sund bryggerinäring tar eget ansvar

Sedan slutet av 80-talet har Sveriges Bryggerier i ett egenåtgärdprogram arbetat tillsammans med Konsumentverket för bättre kännedom om reglerna för marknadsföring av alkoholhaltiga drycker. Första utbildningen av bryggeriernas personal samt deras reklambyråer genomfördes 1989. Eftersom reglerna till viss del har förändrats samt att bryggerierna har bytt både personal och reklambyråer genomförs kontinuerligt nya utbildningar i frågan. I slutet av 1997 enades bryggerierna om ett nytt egenåtgärdsprogram för marknadsföring av lättöl. Egenåtgärdsprogrammet har reviderats till att även omfatta alkoholhaltiga lättdrycker, tex. cider.

Efter den 1 januari 2005 har den del av alkohollagen som reglerar marknadsföring av alkoholdrycker ändrats till att specialreglera specifikt marknadsföring i tryckta skrifter, det som tidigare reglerades i Konsumentverkets riktlinjer. En ny rekommendation beträffande marknadsföring av alkoholdrycker har träffats mellan Sveriges Bryggerier, Sprit & Vinleverantörsföreningen och Sveriges Annonsörer år 2009.

I slutet av 1980-talet började Sveriges Bryggerier engagera sig i sociala frågor. Med ungdomar som målgrupp stödde föreningen många alkoholfria aktiviteter för ungdomar,. ett arbete som fortsatt. Under 1998 drev Sveriges Bryggerier ett stort informationsprojekt, som syftade till att unga ölkonsumenter skall sköta sin konsumtion på ett sätt som minskar risken för missbruk, Arton nu.

  • Share/Bookmark

läs också