Bryggaråret 1997

skriver14Tålmodiga människor på bryggerier

1997 – När vi talar om vår ”branschförening” menar vi en sammanslutning av företag som har gemensamma intressen och som i vissa frågor vill uppträda samlat.

Företagen tänker vi oss som bryggerier och deras innehåll. Vörtpannor, förpackingslinjer, säljkårer, varumärken, lastbilar och så.

Alltför sällan hinner vi i det branschgemensamma arbetet fram till tanken att det ju faktiskt är människor vi representerar.

Utredningen ”En livsmedelsstrategi för Sverige” skriver:
”Den svenska bryggeriindustrin är den enda industriverksamhet som efter Sveriges EU-inträde inte bedriver sin verksamhet under konkurrensneutrala förhållanden”.

Det är inte Sveriges Bryggerier som talar. Det är regeringens egen opartiske utredare. ”Den enda industriverksamhet … ”säger han!

Men det är ju inte en ”industri” som är hotad. Det är minst 10.000 människor som riskerar att förlora sin försörjning därför att det öl de brygger, säljer eller kör ut skall betala en straffavgift som är 10 kr högre per liter (inkl handelsmarginal och moms) än det öl som de tyska bryggeriarbetarna erbjuder svenska resenärer och smugglare.

10 kronor. Det är vad tysk öl kostar! Det öl svenska bryggeriarbetar gör måste man ta 20 kronor för. Därför är bara varannan starköl som dricks i hemmen tillverkad av svenska bryggerianställda och beskattad i Sverige.

De sociala skälen för att återta kontrollen av ölförsäljningen genom en skattesänkning är väl kända på Socialdepartementet och av alla utom av de ultrakonservativa alkoholpolitikerna.

Finansdepartementet börjar förstå att en sänkning är oundviklig och i längden lönsam för Sverige.

Fortfarande saknas i närings- och arbetsmarknasdepartementen en röst som säger: Stopp! Vi måste ge människorna som jobbar med öl i Sverige en rimlig chans mot de som jobbar med öl i andra länder! Nu! Medan det fortfarande finns svenskt öl att jobba med.

Departementets utredare har levererat sin rekommendation till Näringsministern: Sänk ölskatten!

Nu krävs handling. Medan det fortfarande finns tålmodiga människor kvar på bryggerierna.

(Ur Bryggaråret 1997)