Bryggaråret 2001

skriver10Politikerna fortfarande passiva

2001 – Ännu ett år har förflutit och politikerna har inte gjort någonting! Införseln av öl fortsätter att öka medan försäljningen av alkoholsvagt öl fortsätter att minska. Vi dricker mer än någonsin i Sverige och politikerna gör ingenting! Inte heller har de gjort någon ansats att försöka bevara en svensk bryggerinäring. Sedan Sveriges inträde i EU har den svenska ölförsäljningen minskat med 461 miljoner liter, eller närmare en halv miljard liter öl! Det är inte konstigt att även 2001 blev ett år med konkurser, uppköp och nedläggningar för ett antal mindre bryggerier. Danska Carlsberg tog samtidigt ett rejält grepp om den svenska marknaden när de köpte svenska Pripps.

Vi har sagt det förr, vi förutspådde det redan innan EU-inträdet, att med ökade införselkvoter och utan anpassning av det svenska ölpriset, kommer införsel och smuggling av öl att öka. För att möta dessa volymer har de större bryggerierna tvingats nagga på lönsamhet när de säljer starköl till reducerat pris, s.k. lågprisöl, något som de små bryggerierna inte har möjlighet att göra.

Konsumtionen av starköl ökar, försäljningen på Systembolaget och privatinförseln av starköl slog under året nya rekord. Lättöl och folköl fortsätter att tappa mark. För några år sedan var hälften av det öl vi drack folköl. Och tillsammans med lättöl var sex av tio öl av det alkoholsvagare alternativet. Idag är det tvärtom! Vad har hänt?

Det finns två huvudanledningar till varför starkölskonsumtionen ökar. För det första har konkurrensen med den billigare privatinförda ölen tvingat bryggerierna till att kraftigt sänka sina Systembolagspriser, vilket gjort starkölen mer åtråvärd. För det andra finns det egentligen inga skäl till att köpa folköl i Sverige om man handlar starköl i utlandet. Varför köpa folköl i livsmedelshandeln när man redan har billigare mellanöl eller starköl hemma? Trots denna utveckling anser våra politiker att den nuvarande vänta-och-se politiken gynnar den svenska folkhälsan. Det är obegripligt!

Vad är då lösningen på problemet?

För bryggerinäringen i Sverige är det absolut nödvändigt att vi får konkurrera på lika villkor som bryggerier i andra EU-länder, annars kommer utslagen av bryggerier att fortsätta i ett allt högre tempo. För den svenska folkhälsan är det nödvändigt att alla tillgängliga resurser koncentreras till att övertyga våra ungdomar att det är OK att avstå från att dricka alkoholhaltiga drycker, och att vi vuxna övertyga om att måttfullhet smakar bättre.

En del politiker tror att lösningen är att andra länder inom EU förmås att höja sina alkoholskatter. Inom EU cirkulerar visserligen förslag om höjda minimiskatter och införande av maxnivåer. Men även om man inom EU, mot förmodan, skulle kunna enas om ett sådant förslag, ligger Sveriges skatter så högt över de tänkta miniminivåerna att förslaget inte tillnärmelsevis kommer att påverka skatteskillnaderna gentemot Sverige. De politiker som tror, eller hoppas, att vi kan invänta EU flyr från verkligheten och tar inte ansvar för den svenska folkhälsan.

Vi har sagt det förr, ölskatten måste sänkas till i första hand dansk nivå. Många har lyssnat och många förstår, men ingenting har hänt. Varför?

(Ur Bryggaråret 2001)