Miljö

sb-miljo

Klimatsmart konsumtion

Världens forskare är eniga om att vi måste minska våra utsläpp av växthusgaser för att hejda den ökande växthuseffekten. Klimatproblemet är globalt – det spelar alltså ingen roll var på jorden utsläppen sker. Som konsument är det dock inte alltid lätt att veta vilka val som verkligen gör skillnad.

Flaskvatten ett år – eller en burgare

Sveriges Bryggerier har låtit Svenska Miljöinstitutet, IVL, genomföra livscykelanalyser (LCA) av vatten på flaska. Livscykelanalys är en metod för att åstadkomma en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel – från råvaruutvinning, via tillverkning och användning till avfallshantering, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden. Analyserna visade att svenskars konsumtion av vatten på flaska – 22,5 liter per person och år – gav ett tillskott av växthusgaser motsvarande 2,8 kilo koldioxid på ett år.

2,8 kilo koldioxid – det motsvarar torktumling av en tvätt, eller att äta en stor hamburgare – per år. En svensk släpper ut lite drygt 10 ton koldioxid per år. En normal bensindriven bil släpper ut mellan två och tre ton per år, och en persons semesterflygning till Asien släpper ut ungefär lika mycket.

Som konsumenter kan vi göra många klimatsmarta val för att bidra med vår del i minskningen av växthusgaser. Många bäckar små, brukar man säga. Men flaskvatten är snarare en droppe än en bäck – och en droppe som krymper, eftersom processerna utvecklas och andelen återvunnet material i PET-flaskorna ökar.

Vad gör skillnad?

Bryggerierna i Sverige arbetar kontinuerligt med att göra både produktionen och distributionen ännu mer klimateffektiv. Det kan göras på många sätt, till exempel genom ECO-driving, genom att lägga över fler transporter till tåg, och genom att övergå från tunga glasflaskor till lättare PET-flaskor; att spara vikt ger stort genomslag eftersom det reducerar transportutsläpp i hela distributionskedjan. Mycket av det som verkligen gör skillnad handlar om förbättrad logistik och effektivare återvinning. Standardisering är en viktig grund för effektiv återvinning, och där har Sveriges Bryggerier gått i bräschen.

Genom företaget Returpack, där Sveriges Bryggerier är en av flera ägare och uppdragsgivare, arbetar vi för att förbättra återvinningen och öka insamlingsgraden.

På samma sätt hanteras glasförpackningar genom företaget Svensk Glasåtervinning. Både vad gäller burkar, PET-flaskor och glasförpackningar är återvinningsgraden idag nära 90 procent. Det gör stor skillnad – en återvunnen burk sparar 95 procent av energin jämfört med en nytillverkad.

Sverige och Sveriges Bryggerier har gått före

Sverige är definitivt ett föregångsland när det gäller att returnera och återvinna tomglas och burkar. Att vi har ett världsledande pantsystem idag, medan många andra länder helt saknar ett sådant, har inte minst historiska orsaker.

Alla dryckesproducenter som tappar på plastflaska eller metallburk är sedan 2006 skyldiga enligt lag att se till att produkterna ingår i ett retursystem. Men pantsystemet för returburkar startades av Returpack redan i början av 80-talet, och PET-flaskor började samlas in på 90-talet.

Faktum är att ett av skälen till att Sveriges Bryggerier (då Svenska Bryggareföreningen) bildades, var för att standardisera vilka flaskor som användes för att förpacka öl. Syftet var just att möjliggöra återanvändning och ett retursystem bryggerierna emellan. Redan på slutet av 1800-talet fanns också ett sådant på plats – baserat på världens första standardflaska, knoppflaskan. (Mer om detta finns att läsa under Historia.)