Skrivet av Cecilia Giertta 12-11-2009 | inga kommentarer
Konkurrensverket har i dagarna slutfört och skickat iväg sin rapport “Övervakning av det svenska detaljhandelsmonopolet för alkoholdrycker” till EU-kommissionen. Det är en rapport över hur handeln med Systembolaget ser ut idag. Bland annat konstateras att Systembolaget idag har 2196 artiklar i sitt sortiment, att det finns 224 artiklar i det tillfälliga sortimentet och att beställningssortimentet utgörs av 7 567 artiklar.
I rapporten skriver också Konkurrensverket att utredningen inte lägger fram förslag om att gårdsförsäljning av starköl, vin och spritprodukter ska tillåtas. Däremot har utredningen synpunkter på att det av alkoholpolitiska skäl inte ska tillåtas gårdsförsäljning av starköl eller spritdrycker. Vin, cider och fruktvin och liknande ska kunna tillåtas att försäljas om det inte finns några alkoholpolitiska skäl som talar emot detta, och förutsatt att alkoholhalten är låg och det rör sig om småskalig produktion. I sin sammanfattning skriver Konkurrensverket att gårdsförsäljning bör tillåtas om produkterna inte finns i Systembolagets sortiment.
Det är ett klurigt sätt att formulera sig. För det betyder att alla inhemska producenter som idag arbetar hårt för att få in sina varor i Systembolagets sortiment för att överhuvudtaget ha en marknad här hemma, framöver skulle hämmas totalt av att hamna i sortimentet, för det betyder att man inte kan sälja sin produkt på sina gårdar och bryggerier. Att då hamna i beställningssortimentet är ett sämre alternativ än att inte hamna där. Det känns inte helt konkurrensneutralt eller konkurrensfrämjande.
Sen upphör jag aldrig att förvånas över att öl fortfarande är så laddat, varför starköl inte ska tillåtas men däremot vin. Öl är ett alkoholmässigt svagare alternativ än vin, det framställs på plats, skapar arbetstillfällen och det finns en bredd i smak och upplevelse som förhöjer vilken måltid som helst.
Skrivet av Cecilia Giertta 28-10-2009 | 11 kommentarer
Det är mycket prat om gårdsförsäljning nu, somliga är för och somliga är emot. En del hävdar att det bryter mot det svenska monopolet, andra att det inte skulle göra något. Intressant är att det oftast pratas om vinförsäljning, men inte öl i dessa sammanhang. Är det något vi borde värna är det att svenska bryggerier skulle få sälja sina produkter direkt på plats.
Svensk öl idag är bättre än den sannolikt varit någonsin tidigare. Det finns en bredd och ett djup i utbudet och de svenska bryggerierna provar nytt och gott. Är det något vi borde satsa på i Sverige, matland som vi ska bli, är det just den svenska ölen. Idag kan du inte köpa öl direkt på bryggeriet, varken i Visby, Grebbestad eller i Halmstad. Du måste åka till Systemet för att hitta ditt öl, och har du tur finns det där. Monopolet bestämmer om det är värt att ta in eller inte.
Det är ju just det som skulle vara fördelen med försiktig försäljning av öl direkt på bryggeriet, att den som är intreserad av lokalt producerade ölsmaker skulle vara garanterade att kunna köpa med sig några flaskor hem för att prova. Det hotar ingen, men gynnar lokalt producerade konsumtionsprodukter. Utan att behöva ta omvägen om gränsen för att kunna privatimporteras.
Skrivet av Cecilia Giertta 26-10-2009 | 3 kommentarer
Tillbaka till en restriktivare alkoholpolitik är en fras som uttalas och skrivs allt oftare. Senast i DN idag, huvudledaren. Höj skatterna och behåll monopolet så att vi svenskar fortsätter att dricka lite mindre än alla andra, är lösningen på alla problem, enligt ledaren. Visserligen smugglas det åtta procent, och privatinförs ytterligare lite mer, men det avfärdas i ledaren som ganska ovidkommande. Det är bara att höja skatterna så löser sig allt, från alkoholmissbruk till stegrande ungdomsfylla.
Men åtta procent av totalsmugglingen av öl enligt Sorad som är den myndighet som förser regeringen med officiell statistik, är i runda slängar tio miljoner liter öl.
Jag roade mig med att googla en av de populära gränshandelsbutikerna i Tyskland. Över en miljon träffar på hemsidan, som erbjuder vin, sprit, cider och öl till mycket låga priser. Ett flak med 24 stycken 33 cl starkölsburkar kostar 6,71 Euro eller 49 danska kronor. Det är ganska mycket billigare än det pris som Systembolaget erbjuder. Cirka hälften. Och det är ju just de prisskillnaderna som gör att många åker ner och handlar sin, grannarnas, kompisarnas och festernas öl,vin och sprit i gränshandeln. Och ofta säljer vidare, till ett högre pris än de själva handlat för, men till ett avsevärt lägre pris än det vi har hemma i monopolet. Det är alltså inte konstigt att resorna är täta, och bilarna är överfulla. Inte konstigt alls.
Däremot är det oroande att vi inte längre har koll på försäljningen i Sverige. Och lika oroande är det att politiker och nu också DN vill svara med förbud och ännu högre skatter. När lösningen för att minska smuggling och privat införsel faktiskt är att försöka harmonisera de svenska skatterna med ex Tysklands. Så att smugglarens vinst minimeras.
Statistiska Centralbyrån SCB har gjort en väldigt intressant rapport om våra alkoholvanor och hur konsumtionen förändras. Den är väl värd att läsas.
Skrivet av Cecilia Giertta 20-10-2009 | 9 kommentarer
Lägre införselkvoter, höjda skatter, ingen gårdsförsäljning och förbjuden marknadsföring för alkohol. Det är vad den rödgröna alliansen (s-mp-v) enats kring när det gäller alkoholfrågan inför riksdagsvalet nästa år. Med detta vill de komma åt missbruk generellt och ungdomsfylla specifikt. Bra. Det är nämligen samma mål som Sveriges Bryggerier har.
Däremot skiljer sig vägen mot målet diametralt. För ännu högre skatter bidrar bara till det motsatta; att vinsten med att åka till gränshandeln i Tyskland blir ännu större. Vilket skapar en ännu större svart marknad av försäljning till de som inte har den rätta åldern eller till de som bara tycker det är bekvämt med hemleveranser till lägre priser.
Kvoterna hör ihop med skatterna; ju högre skatter desto större blir anledningen att ta med sig hela sin och grannskapets kvot från Tyskland när man ändå är där. Inte lär införseln bli mindre om nu EU mot all förmodan skulle gå med på att Sverige av alla länder skulle få frångå kravet om den fria rörligheten av varor, även om införseln då skulle kallas smuggling. De rödgröna säger att svenskarna håller på att supa ihjäl sig. Jämfört med övriga Europa dricker svensken lite, knappt tio liter ren sprit översatt.
Vad som hänt är att vi svenskar dricker på ett annat sätt än tidigare; lite varje dag än helgfyllorna som varit tradition. Det vi dricker kommer också allt oftare från införsel och smuggling. 30 procent av det vi dricker i Sverige idag är inte köpt på restauranger eller Systembolaget. En urdrucken ölburk av tre är inte köpt i Sverige.
De flesta av Sveriges politiker har idag inte koll på vem som dricker eller vad, undantaget de som kommer från de södra delarna av landet och dagligen ser öl-och sprittransporterna. Fältassistenter har koll och tullen har koll, de ser de nedlastade bilarna komma in i landet, fyllda med fynd från ”Nisses” i Tyskland och konsekvenserna av detta. Denna okunskap eller vilja att inte se verkligheten ligger sannolikt bakom förslag att höja redan extremt höga svenska alkoholskatter och därmed skapa ytterligare förutsättningar för den enorma svarta handel vi redan har.
Hur svårt kan det egentligen vara? Sänk skatterna så de i alla fall något mer harmoniserar med övriga EU. Öka utbildningen i skolorna av vad missbruk av alkohol innebär. Sätt in resurser till dem som missbrukar och till dem som ligger i farozonen.
Skrivet av Cecilia Giertta 09-10-2009 | 1 kommentar
I september minskade den svenska exporten av öl till superbutikerna vid gränshandeln för första gången. Totalt backade gränshandelsförsäljningen med 25 procent i september, från att ha stigit oavbrutet de senaste åren.
Det vore bra om den minskade försäljningen betydde att den svenska alkoholpolitiken nu fungerar och att Systembolaget blir det enda försäljningsstället av alkohol i Sverige, förutom restauranger och krogar. Att det svenska priset på öl äntligen harmoniserar med det europeiska så att smugglarens marginal är för liten för att vara lönsam.
Tyvärr är det nog inte sanningen. Inte hela i alla fall. Den minskade gränshandelsförsäljningen kan nog till allra största del förklaras i att den svaga svenska kronan nu fått sitt genomslag, och att det därför inte är tillräckligt billigt=tillräckligt stor marginal för smugglaren, att handla i Tyskland och köra hem till Sverige igen. Att varken säljaren eller köparen upplever sig ha de pengarna.
Det bästa vore förstås om den minskade gränshandeln berodde på att skattesatsen på öl minskat så att priset på svensk öl harmoniserade med priset på den som köps i gränshandeln, i superbutikerna i Tyskland. Men det är fortfarande en utopi. Fortfarande skiljer det närmare åtta kronor i pris mellan en svensk öl köpt vid gränshandeln och en svensk öl köpt på Systembolaget.
Istället för att ha en alkoholpolitik som bygger på långsiktighet och ett harmoniserat ölpris i Europa som förebygger smuggling och tusenliters-införsel, har vi en alkoholpolitik som bygger på om den svenska kronan är svag eller stark. Det är inte långsiktigt. Och fortfarande ligger försäljningen till gränshandelsbutikerna under september månad på runt 2,5 miljoner liter öl. Det är inte lite.
Skrivet av Cecilia Giertta 05-10-2009 | 16 kommentarer
I en stort uppslagen artikel skriver Svenska Dagbladet om fotboll och öl. Jag vet inte om det ska bli en artikelserie eller om det bara är ett enstaka reportage. Det trista med artikeln är ändå att avsändaren gör det lika enkelt för sig som delar av samhället gjort när man menar/menat att det är fotbollsklubbarnas fel att folk slåss utanför arenan. På samma sätt talar tidningen om att det är det folköl som säljs på läktarna, eller det starkare öl och vin som erbjuds inne i de slutna vip-lokalerna på fotbollsarenan, som ligger till grund för våldet kring och ibland på arenorna.
Jag är ingen alkoholkramare. Jag är inte för vare sig missbruk eller överkonsumtion, Sveriges Bryggerier vill inte sälja öl till vilket pris som helst. Jag vill inte heller att ungdomar ska dricka för mycket öl, den öl som de idag kommer över väldigt lätt på grund av den omfattande gränshandeln som äger rum varje dag, varje timme. Öl är en god dryck som passar jättebra till mat.
Men. Jag tycker att det vore lämpligt att när en tidning bestämmer sig för att belysa ett så viktigt ämne som alkohol, våld och fotboll så skulle man göra det utifrån ett kunnigt synsätt. Som tex det faktum att de få som slåss inne på arenorna också slåss utanför. Att de ofta har tagit betydligt starkare droger än den folköl och ibland den lättöl som säljs på arenan. Och att många av dom som skriker på arenorna och hejar fram sitt lag samtidigt som de skriker att man ska hata domaren och motståndaren, är schyssta människor som inte gör annat än låter mycket före och efter och under en fotbollsmatch. Det är fotbollskultur.
På något sätt har nog också SvD missat sammanhanget. Rötägg finns det överallt, se bara hur Hammarbys nyvalde ordförande Staffan Thorsell just nu valt att hoppa av för att han varit hotad av grönklädda rötägg. Det är knappast alkoholen och ölets fel att det finns rötägg som beter sig så, problemet är väl att de kommer undan med det.
Sveriges Bryggerier har valt att samarbeta med Fotbollsalliansen. Ett projekt från Fryshuset där de stora allsvenska klubbarna och också några från Superettan arbetar med begreppet supporterkultur. Målet är att skapa en positiv supportkultur så att alla ska känna sig lugna och trygga att gå på fotboll. Ett av medlen är att skapa en familjering runt arenorna där man ska kunna äta och dricka under trevliga former samtidigt som det finns lek för barnen i form av hoppborgar, gokart osv. Ett annat att utbilda och åter utbilda, ungdomar, barn och föräldrar. Supporterkulturen blir den positiva del av fotbollen som den i huvudsak redan är, istället för som den kan upplevas av några idag; våldsam och jobbig.
Att skylla våld på öl är att göra det mycket lätt för sig.
Skrivet av Cecilia Giertta 01-10-2009 | 1 kommentar
Idag diskuterar arbetsgruppen i EU-rådet alkohol ur ett folkhälsoperspektiv. Eftersom Sverige är ordförande, utgår diskussionerna mycket från den inställning som kom fram i expertmötet förra veckan, där nästan enbart åsikter och fakta som var emot all alkohol framfördes.
Sveriges Bryggerier stöder helt ett proaktivt arbete för att förhindra missbruk och skadlig konsumtion av alkohol. Det är en av anledninganra till att vi, hittills förgäves, försöker tala om för politikerna att det är på grund av de svenska höga alkoholskatterna som inte alls harmoniserar med övriga EU-länders, som gränshandeln fortsätter att expandera, och därmed underminerar den svenska alkoholpolitiken.
De slutsatser som arbetsgruppen inom EU-rådet för fram är på samma tema som kom fram under expertmötet. På den positiva sidan kan sägas att ordet självreglering nämns, det är något Sveriges Bryggerier tillsammans med Vin-och Spritleverantörerna, Sveriges Annonsörer och Sveriges Marknadsförbund redan idag arbetar efter. Där nämns också stöd för preventiva åtgärder och att man ska sikta mot ett brett gemensamt arbete. Bland de slutsatser som kan ifrågasättas finns reklamens påverkan av konsumtionen, där fakta tas från en enda undersökning och att det inte finns någon uppfattning om hur stor roll föräldrar och omgivning har över beteendemönstret när man dricker. Inte heller pratar man i arbetsgruppen om skillnaden i drickandekulturer mellan länderna i EU och vilka insatser länderna har gjort för att exempelvis förhindra att unga, gravida och andra överkonsumerar på ett skadligt sätt.
I Italien och Spanien genomförde man nyligen kampanjer från bryggarna som gick ut på att “Väntar du barn kan du vänta med alkohol”. Kampanjerna väckte stor uppmärksamhet och alkoholkonsumtionen gick ner dramatiskt bland de gravida, över 30 procent. I Sverige skulle en sån kampanj inte få samma effekt, eftersom de som väntar barn i Sverige väldigt sällan dricker alkhol, det ingår inte i det svenska mönstret.
Därför är det viktigt att vi förebygger ohälsosamt och skadligt drickande utifrån nationerna och varje enskilt lands eget beteende; med utbildning inte bara i skolor utan också bland vuxna så att alla åldrar nås. Och att de preventiva insatserna riktas mot människor i farozonen, inte de 85 procent som dricker långt under den gräns som anses vara hälsofarlig. Sätt in insatserna där de behövs helt enkelt.
Skrivet av Cecilia Giertta 21-09-2009 | 21 kommentarer
Under den första av de två expertdagar om alkohol och hälsa som folkhälsominister Maria Larsson arrangerar under EU-ordförandeskapet blev det mycket sagt om alkoholindustrin. Bland alla dagens drygt 20 talare fanns det inte en enda som företrädde öl-, vin- eller spritbranschen, ingen från industrin som fick möjlighet att förklara och försvara många av de påståenden som sades under dagen. Tex saker som att ”all självreglering enbart syftar till att slippa en lag” och att “all marknadsföring enbart syftar till att öka försäljningen”.
Det blir alltså inte mycket till dialog eller samtal eller ett försök att kanske förstå varandras drivkrafter, utan det är mest pekpinnar, domedagsförutsägningar och förstås krav på förbud. Annars hade det nog varit ganska bra om tex Sveriges Bryggerier hade fått berätta om den svenska självregleringen som är ett föredöme och ganska unik i sitt slag, om Alkoholgranskningsmannen som är satt att granska och döma ut böter för den svenska öl-, vin- och spritindustrin och som gör det också. Det hade varit bra om deltagarna i workshopen som handlade om marknadsföring av alkohol fått något annat exempel än det från Nederländerna där reklamen för alkohol både är sexistisk och vänder sig till unga människor, dvs är så långt ifrån svensk alkoholreklam man bara kan komma. Till exempel. Sådana annonser som AGM Gun Neuman definitivt bötfällt med maxbeloppet en halv miljon kronor.
Men det är sannolikt inte intressant med en dialog. Enligt nykteristernas tidning accent tycker hälsoministern dessutom att “bryggarna är oseriösa” för att vi publicerar slutsatserna från en rapport som HUI, Handelns Utredningsinstitut gjort. Annars är det ju känt att samarbete och samtal leder bra mycket längre än hårda ord.
Skrivet av Fredrik Sörbom 17-09-2009 | 1 kommentar
Några amerikanska forskare vill i en nyligen publicerad rapport införa extraskatt på läsk i USA för att minska antalet feta och överviktiga. Mycket talar dock för att det är en metod som inte fungerar. Att utmåla en enskild produkt som orsaken till övervikt håller helt enkelt inte.
Delstaterna West Virginia och Arkansas har till exempel redan punktskatter på läsk, men är ändå bland de mest överviktiga delstaterna i USA. Andelen överviktiga eller feta barn och vuxna i USA har ökat med 2,5 procent mellan år 2000 och 2006. Samtidigt har konsumtionen av sockersötad läsk i USA minskat med 9,6 procent mellan år 2000 och 2008. I Sverige har konsumtionen av läsk minskat med 7,4 procent mellan år 2000 och 2008.
New England Journal of Medicine, samma vetenskapliga tidskrift som forskarna ovan presenterat sin rapport i, publicerade tidigare i år en tung studie som visar att för att hålla sin vikt, handlar det helt enkelt om att hitta en balans mellan de kalorier man äter och dricker, och de kalorier man gör av med. Bränn lika mycket som du stoppar i dig – alla kalorier räknas.
Så att införa straffskatter på vissa produkter kan ju verka slagkraftigt, men i verkligheten fungerar sällan sådana till synes enkla lösningar.
Skrivet av Cecilia Giertta 16-09-2009 | 4 kommentarer
I oktober ska Systembolaget höja sina priser. Inte för att kronan är svagare utan för att Systemet som ett sant monopol ser över sina priser två gånger om året, och då blir det höjningar. För konsumenten betyder det att priset på lådviner blir några kronor dyrare och att en öl blir närmare 50 öre dyrare.
Det låter kanske inte som något du som konsument blir ruinerad av, och producenterna får en ökad ersättning för sina kostnader. Men med tanke på att Sverige redan idag saknar kontroll på över 30 procent av den alkohol som dricks i landet vore det kanske vettigare att sänka priserna på Systembolaget. Åtminstone på ölet som ju innehåller förhållandevis lite alkohol och mycket smak. Så kunde man slippa gränshandeln och den ungdomsfylla den leder till.
Systembolagets priser inkluderar nämligen den enorma skattesats vi i Sverige har på öl. Den skattesatsen utgör 85 procent av din ölflaska/burk. Det är den skattesatsen som gör att både den lagliga och den olagliga handeln och försäljningen av öl från gränshandeln i Tyskland fotsätter att öka. Även när kronan är som svagast.
Page 3 of 7 « 1 2 3 4 5 » ... Last »
