Vattnets innehåll
Länkar inom denna sida
Det finns olika typer av vatten beroende på var de kommer ifrån, om det är hårt eller mjukt, mineralrikt, etc. Vi börjar med att skilja på grundvatten och ytvatten.
GRUNDVATTEN
Finns i de olika jordlagren och i bergsprickor. Bildas främst genom den del av nederbörden (regn, snö) som inte avdunstar eller rinner bort. När markytan består av porös jord eller sprickor i berggrunden är förhållandena som bäst för vattnet att hitta sin väg genom de olika jordlagren som kan vara t ex finkornig sand, silsten, lersten, växellagring, skiffer, sandig lersten och kol. Genom dessa lager sker reningen av grundvattnet. Detta är en process som tar lång tid, vissa vatten som dricks i dag kan ha regnat ned på vår jord för 30-40 år sedan. Under tiden vattnet rinner mellan de olika lagren löses olika mineralsalter från jordlagren i vattnet.
YTVATTEN
Är vattnet ett ytvatten innebär det att vattnet kommer från en sjö eller ett vattendrag. Det renas normalt först på kemisk väg. För att vara säker på att inte några önskvärda bakterier följer med ut i dricksvattnet renas oftast vattnet slutligen med en liten klordosering. Ytvatten är mer påverkbart från yttre omständigheter såsom t ex ett utsläpp, mänsklig påverkan, smittämnen, tungmetaller från biltrafik eller helt enkelt en olycka. Vattnet är ju öppet och får sin tillförsel genom olika vattendrag samt omkringliggande natur. Kontrollmyndighet för kallvatten är Livsmedelsverket. Varmvatten klassas inte som livsmedel.
VATTEN FRÅN KÄLLA
Det finns ingen principIell skillnad på vatten från en källa eller från en brunn. Oftast används uttrycket källa när grundvattnet når ytan och brunn när vattnet ligger under marknivå. Det finns både varma och kalla källor. Det kalla vattnet kommer från ytliga jordlager och det varma vattnet från långt ner i jorden, upphettat av den inre jordvärmen. Mineralkällor är de källor som har ett rikt innehåll av järn och lösta mineraler.
KRANVATTEN
Kranvatten kan komma från en enskild privat brunn eller från den kommunala vattenförsörjningen. Det kan vara ett grundvatten eller ett ytvatten. Kvaliteten på kranvatten kan dock variera men vatten av kommunal typ varierar mindre eftersom det kontrolleras oftare och har större krav på sig från Livsmedelsverket. Klorering av kommunalt vatten sker i dag för att ta död på vissa mikroorganismer. Detta sker efter rening och därför tillsätts klor i mindre mängd än tidigare för att undvika negativa organiska föreningar. Vissa kommuner använder andra metoder än klor för att rena sitt vatten.
Varje dygn konsumerar en privatperson i Sverige i genomsnitt ca 210 liter kranvatten. Det vatten som kommer från de ca 2 100 kommunala vattenverk i Sverige fördelas till industrin 10%, allmänna ändamål 10%, förbrukning vid vattenverken och förluster i nätet 20% och hushållen 60%. Hushållens vatten fördelas så här:
- Personlig hygien 35%
- WC 20%
- Disk 20%
- Tvätt 15%
- Mat och dryck 5%
- Övrigt 5%
Vill du veta mer om kranvatten kontakta då VAV, Svenska vatten- och avloppsföreningen eller Livsmedelsverket.
FÖRPACKADE VATTEN
Det är skillnad på förpackade vatten beroende av var vattnet kommer ifrån samt dess innehåll av mineraler. En del vattenproducenter har en egen brunn eller underjordisk källa för sina produkter och en del använder det kommunala vattnet eller vatten från närliggande vattendrag. Då det är tillåtet renas vattnet av producenterna en extra gång för att erhålla högsta kvalitet innan t ex råvaror eller kolsyra tillförs. För t ex naturligt mineralvatten gäller speciella bestämmelser.
