Social hållbarhet

Prata Om Alkohol

Sveriges Bryggerier har ett egeninitierat program där vi arbetar med attityder till alkohol hos unga – vårt välanvända skolmaterial Prata Om Alkohol. Det är ett material som är utformat för att uppmuntra och vägleda skolpersonal till ett aktivt hälsofrämjande arbete inom alkoholfrågan. Ett av de viktigaste målen med materialet är att skjuta upp ungdomars eventuella alkoholdebut och att ge dem ett ansvarsfullt förhållningssätt till alkohol. Materialet har beställts av 75 procent av Sveriges alla högstadie- och gymnasieskolor och 93 procent av alla användare skulle rekommendera materialet vidare till sina kollegor. Satsningen har uppmärksammats internationellt och Prata Om Alkohol finns idag i åtta europeiska länder.

Materialet är författat av en läkare och tre erfarna pedagoger och läromedelsförfattare. Prata Om Alkohol drivs sedan starten 2006 av Kunskapskraft & Media, med medel från Sveriges Bryggerier och Sprit- och Vinleverantörsföreningen.

Läs mer på Prata Om Alkohols hemsida.

Nattvandring.nu

Sveriges Bryggerier stöttar stiftelsen Nattvandring.nu, bl a  genom utvecklingen av en digital, kostnadsfri grundkurs som förser nattvandrare med grundläggande kunskap i hur man ska agera i olika situationer på fältet och vad det innebär att vara ett stöd för ungdomar.
Här kan du läsa om stiftelsen Nattvandring.nu

Sveriges Bryggerier tror på ett starkt självregleringssystem när det kommer till marknadsföring av alkohol. Därför driver vi ett omfattande självreglerande arbete, utöver vad som finns formulerat i svensk lag. Vi har tagit fram egna riktlinjer och rekommendationer, och i samverkan med Sprit- och Vinleverantörsföreningen har vi inrättat Alkoholleverantörernas granskningsman, AGM. Det är ett självständigt organ dit allmänheten kan anmäla företagens reklam och marknadsföring för prövning.

AGM är ingen myndighet utan en funktion och instans som vi tillsammans med Sprit- och Vinleverantörsföreningen har skapat frivilligt. Vem som helst kan när som helst anmäla en reklam eller marknadsföring av alkohol. Ärendet utreds och uttalandet publiceras på AGM:s hemsida.

Vi tror att ett självregleringssystem, som bland annat innefattar AGM, är ett modernt och sunt sätt att arbeta förebyggande. AGM finns också till för att utbilda våra medlemmar, vilket både sker genom löpande stöd i mindre frågor men även via de marknadsföringsutbildningar som AGM håller varje år. Varje år utbildas mellan 150 och 200 anställda hos våra medlemsföretag.

Läs mer om hur arbetet drivs på Alkoholgranskningsmannens hemsida.

Läs våra riktlinjer för provsmakningstillstånd

Socker är en smakbärare och en naturprodukt som finns i nästan alla livsmedel. Förutom sötma och energi bidrar socker också med volym och textur. Sockret har även konserverande och fuktighetsbevarande egenskaper och bidrar till att säkra den höga kvaliteten i våra livsmedel. Utan socker skulle livsmedel snabbare bli gamla eller mögla.

Men en överkonsumtion av socker och en obalanserad kosthållning kan leda till allvarliga sjukdomar. Sveriges Bryggerier arbetar med de svenska läskproducenterna som medlemmar för att aktivt verka för en bättre folkhälsa. En viktig del av detta arbete är att arbeta för att minska den totala konsumtionen av socker i Sverige.

GLOBAL OCH NATIONELL STRATEGI

Världshälsoorganisationen WHO antog 2013 en global strategi för icke smittsamma sjukdomar, så kallade Non Communicable Diseases, NCD. Till dessa räknas bland annat hjärtproblem, cancer, diabetes och psykisk ohälsa. Övervikt och fetma har tillsammans med alkoholmissbruk identifierats som de största faktorerna bakom ohälsa och icke-smittsamma sjukdomar. Särskilt pekar man på överintag av socker, salt och fett.

2015 initierade den svenska regeringen en kommission för jämlik hälsa. Kommissionen lämnade sitt slutbetänkande i januari 2018, där man föreslår att överväga skatt på sötade drycker för att på så sätt minska sockerkonsumtionen och bekämpa övervikt och fetma.

2017 gav regeringen ett uppdrag till Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten att närmare utreda sambandet mellan kost, fysisk aktivitet och hälsa, samt komma med förslag på åtgärder för bättre folkhälsa. Myndigheterna ställer sig mer tveksamma till skatter och pekar bland annat på livsmedelsbranschens ansvar att verka för hälsosammare alternativ istället. Myndigheterna överlämnade sin rapport i maj 2017. Här kan du läsa rapporten i sin helhet.

ETT VÄLKOMMET ARBETE

Sveriges Bryggerier stöttar regeringens arbete för en jämlik hälsa. Utbredningen av icke-smittsamma sjukdomar till följd av en ohälsosam livsstil, felaktig kost och för lite aktivitet är en allvarlig utmaning som ska tas på största allvar.

Vi välkomnar myndigheternas rapport och ser positivt på de slutsatser som dragits. Det är viktigt att alla åtgärder som införs är evidensbaserade och får en noggrann uppföljning.

15 PROCENT SOCKERREDUKTION TILL 2025

Ökningen av sockerfri läsk är en långsiktig trend. De senaste tio åren har försäljningen ökat med nästan 200%. Samtidigt har försäljningen av sockrad läsk minskat med 25%, vilket motsvarar en minskning med 18 liter per capita jämfört med 2012. Idag är mer än hälften av all läsk som säljs sockerfri.

Mellan 2002 och 2012 reducerades socker i läsk med 12 procent i genomsnitt i EU. Branschen i EU tog ett gemensamt åtagande om 10 procents ytterligare sockerreduktion från 2019 till 2025. Svenska läskproducenters mål är att minska med 15 procent till 2025. Fortsatta frivilliga åtaganden kommer driva på utvecklingen ännu mer.

SOCKERSKATT FEL VÄG ATT GÅ

Kommissionen för jämlik hälsa lämnade sitt slutbetänkande i januari 2018 och trots att riktlinjerna för arbetet inte hade något särskilt fokus på kost, föreslog regeringen att man bör överväga skatt på sötade drycker för att på så sätt minska sockerkonsumtionen och bekämpa övervikt och fetma.

Det finns dock ingen evidens för att skatt på sockrade drycker ger effekt på folkhälsan, det visar bland annat studier gjorda i Nya Zealand. Det finns studier som indikerar effekter av införandet av sockerskatt, men de har gjorts på marknader som inte är jämförbara med Sverige. Mexiko lyfts ofta fram som ett lyckat exempel på sockerskatt och även om konsumtionen av socker sjönk med 6-7 procent under de första två åren återgick den sedan till ursprungliga nivåer. Man har heller inte noterat någon effekt på övervikt, fetma eller liknande hälsotillstånd. Skatten hade alltså ingen effekt på hälsan.

Norge har haft en sockerskatt sedan 1981 och är det land i Norden som har högst skatt på sötade drycker, men är samtidigt det land som har högst konsumtion. I statsbudgeten för 2018 höjde den norska regeringen sockerskatten kraftigt, något som har kritiserats starkt från flera håll, då den i första hand har lett till en ökad gränshandel. Vilka effekter sockerskatten har på den norska konsumtionen av socker återstår att se.