Förra veckan presenterades Gårdsförsäljningsutredningen som diskuterats flitigt i media och ger upphov till en rad frågor. Här ger vi en kort summering av utredningen och hur processen ser ut framåt.
Vad är det som har utretts?
Regeringen beslutade den 12 november 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda om och i så fall hur gårdsförsäljning av alkoholdrycker kan införas i Sverige, under förutsättning att Systembolagets monopol säkras.
Frågan har utretts tidigare, senast år 2010, utan att resultera i förändrad lagstiftning.
Utredningen har tittat på vilket utrymme som EU-rätten medger för att tillåta gårdsförsäljning med ett i övrigt bevarat detaljhandelsmonopol, vilka eventuella folkhälsokonsekvenser som ett införande av gårdsförsäljning skulle kunna innebära samt lämnat ett förslag på hur gårdsförsäljning skulle kunna utformas i Sverige.
Gårdsförsäljningsutredningen presenterades förra veckan. Du hittar rapporten i sin helhet här.
Vilka är huvuddragen i förslaget som utredningen kommit fram till?
Utredaren menar att det går att förena gårdsförsäljning med EU:s regler om fri rörlighet och samtidigt bevara Systembolaget. En förutsättning är dock att begränsningar införs i syfte att säkerställa att försäljningen sker i begränsad omfattning och att det är besöket snarare än försäljningen som står i centrum. Regleringen får inte heller motverka den restriktiva alkoholpolitiken genom att öka alkoholkonsumtionen.
Utredaren inkluderar alla typer av alkoholdrycker i sitt huvudförslag, dvs öl, cider, vin och sprit. Utredaren anger dock även ett alternativt förslag där sprit utesluts. Utredaren har även satt ett produktionstak, vilket innebär att alla större aktörer inte tillåts erbjuda gårdsförsäljning.
Gårdsförsäljningsutredningen föreslår bland annat att:
- gårdsförsäljning endast tillåts i anslutning till ett betalt studiebesök eller en föreläsning med anknytning till den aktuella produkten på tillverkningsstället.
- mängden som får säljas till en kund vid ett köptillfälle begränsas. För öl och cider är volymen satt till max 3 liter per person och besök.
- Endast mindre producenter inkluderas, för bryggerier sätts ett tak på högst 500 000 liter per år.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och gälla till och med den 1 juli 2029. I god tid innan upphävandet bör reformen utvärderas.
Vad är nästa steg?
Utredaren har lämnat ifrån sig utredningen och lämnat uppdraget. Utredningen ligger nu på Socialdepartementets bord, som har att ta ställning till underlaget och fram ett förslag, som vanligtvis sänds på remiss till berörda instanser, innan det går till Lagrådet. Först efter det kan en proposition läggas fram till riksdagen. Det är oklart hur lång tid detta kan ta. Det finns många osäkra faktorer, inte minst valet i höst.
Vad tycker Sveriges Bryggerier?
Sveriges Bryggerier välkomnar en utredning om gårdsförsäljning, men har varit tydliga med att Systembolagets existens måste värnas. Systembolaget är en transparent och förutsägbar kund, vilket gynnar näringen.
Det är intressant att utredaren menar sig ha hittat ett sätt att tillåta gårdsförsäljning, utan att riskera Systembolagets framtid. Vad vi förstår så är förutsättningen för gårdsförsäljning att det är en del av turist- och besöksnäringen, och inte ett förtäckt stöd till svenska alkoholproducenter. Det skulle dels vara diskriminerande mot utländska producenter, dels ett avbräck mot den svenska folkhälsopolitiken och därmed kunna utgöra en grund för att EU underkänner monopolet. Utredaren påpekar också att det är inte är säkert att EU skulle godkänna gårdsförsäljning, även under dessa förutsättningar. Så ännu har vi alltså inte fått något klart besked.
I det fall att gårdsförsäljning skulle införas som en del av besöksnäringen anser vi att kopplingen till visningar och studiebesök kan anses rimliga för att köpet av en dryck ska kunna kopplas till en besöksverksamhet.
Det kan också anses rimligt att man begränsar mängden alkohol som varje besökare kan köpa med sig vid ett tillfälle, i syfte att upprätthålla den restriktiva alkoholpolitiken och begränsa omfattningen.
Däremot framstår begränsningen till att endast inkludera små producenter som både märklig och ologisk om det är turist- och besöksnäring man vill främja. På detta vis utesluts både de som redan idag är uppskattade och välbesökta producenter och de som genom sina framgångar växer. Om hela syftet är att få en växande besöksnäring behövs både stora och små som kan bidra till att bygga bilden av en Sverige som ett mat- och dryckesland.