Rapport: Dryckesbranschens klimatinitiativ

Första rapporten är klar. Svenska bryggerier, vin- och spritimportörer och Systembolaget har tillsammans rapporterat och beräknat sin klimatpåverkan. Detta är möjligt tack vare ett unikt verktyg framtaget av leverantörer för leverantörer! Närmare 75% av all volym dryck i Systembolaget fasta sortiment är inkluderat.

Läs rapporten här!

DKI-klimatpaverkan-2018

Debatt: ”Fel att Systembolaget driver näringspolitik”

Systembolaget bör inte på eget initiativ försämra bryggeribranschens marginaler. Det skriver Anna-Karin Fondberg, Sveriges Bryggerier, i en slutreplik.

Systembolaget vill komma åt smuggling och överdriven gränshandel av alkohol genom sänkt pris på lageröl (se Systembolagets replik den 30/11). Det är bra och något som Sveriges Bryggerier drivit under många år.

Grundfrågan är dock hur priset ska regleras. Genom att Systembolaget på eget bevåg försämrar näringens marginaler, eller genom av riksdagen beslutade skatter? Där önskar vi ett förtydligande från regeringen.

Vi menar att Systembolaget inte har i uppdrag att stoppa smugglingen eller att konkurrera med utländska marknader på den svenska bryggerinäringens bekostnad. I stället borde de, liksom Sveriges Bryggerier, uppmana regeringen att se över skatten på alkohol, så att Sverige har priser som kan konkurrera med våra grannländer.

I sin replik tar Systembolaget upp det faktum att det är olika priser i Tyskland och Sverige och anmärker på att bryggerierna säljer öl till andra priser utomlands. Det är ett välkänt faktum att marknader med stora skillnader i skatter och olika aktörer skapar olika marknadsförutsättningar. Detta är helt naturligt och är upp till varje bryggeri att förhålla sig till. Den tyska gränshandeln är en legal marknadsplats med en stor andel svenska kunder som gärna köper svensk öl med tysk skatt.

Sveriges Bryggerier står, precis som tre av fyra svenskar, bakom Systembolagets ensamrätt och vill bevara den kontrollerade försäljningen av alkohol. En ökad smuggling och gränshandel hotar på sikt Systembolagets legitimitet. Vill man minska smuggling och gränshandel samt förbättra folkhälsan och stärka detaljhandelsmonopolet, då är det en god idé att sänka skatten. Så enkelt är det.

Anna-Karin Fondberg
vd på Sveriges Bryggerier

Länk till originalinlägget (bakom betalvägg): https://www.svd.se/sank-skatten-pa-ol-och-radda-systembolaget

Sänk skatten på öl och rädda Systembolaget

Sveriges Bryggerier kommenterar idag Systembolagets förslag på budgetöl i Svenska Dagbladet (Betalvägg)
Läs hela debattinlägget nedan:

Smuggling och gränshandel är ett stort problem. Men Systembolagets förslag på en budgetöl för 6,90 kr för att komma åt smugglingen är en tankevurpa som riskerar att underminera Systembolaget självt. Vill Sverige på allvar ta upp kampen mot smugglingen bör istället regeringen ta mod till sig och se över skatterna. Det är fel att ett statligt bolag som Systembolaget försöker kompensera för en felaktig skattepolitik genom att prisdumpa en enskild produkt, det skriver Anna-Karin Fondberg, VD på Sveriges Bryggerier.

Svensk alkoholpolitik är under stort tryck och ifrågasätts från flera håll. Förutom budgetölen ligger förslag på riksdagsnivå gällande söndagsöppet på Systembolaget, gårdsförsäljning, försäljning av öl och vin i livsmedelsbutik och differentierade skatteupplägg. Förslagen ska ses mot en bakgrund av att svensk alkoholmarknad har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Vi har en stadigt sjunkande alkoholkonsumtion och vi dricker inte längre på samma destruktiva sätt. Och det mest glädjande av allt: ungdomar dricker mindre alkohol än någonsin, något som är en internationell trend i många delar av världen. Svenskarna köper mer öl, vin och sprit via e-handel än någonsin och svenskars dryckesvanor ser idag mer ut som övriga européers. Allt eftersom omvärlden och svenskarna förändras, desto mer behöver den svenska modellen förklaras.

Systembolaget har med sitt budgetöl adresserat en viktig fråga. Att sänka priset på öl, som i stor utsträckning handlas utanför Systembolaget, är i sig en bra idé. Alkoholsmuggling och omfattande gränshandel är ett stort problem som Sveriges Bryggerier länge försökt uppmärksamma. Smugglingen är en kriminell verksamhet som använder samma hänsynslösa nätverk och personer som smugglar både narkotika och människor och eldar på gängkriminaliteten. Detta bidrar till Sveriges redan svåra utmaningar med brottslighet och otrygghet. Smugglingen göder den kriminella ekonomin med hundratals miljoner kronor per år.

Men förslaget har två stora problem. Dels underminerar Systembolaget sitt ansvar för den restriktiva alkoholpolitiken. Dels innebär det en prisdumpning och ett dråpslag mot svensk bryggerinäring. Av det föreslagna priset på 6,90 kr, försvinner 4,71 kr i skatt och moms på en 33cl-burk om alkoholhalten är 5%. Och då är ännu inte Systembolagets fasta och rörliga avgifter pålagda. Istället borde regeringen se till hela bilden och se över nuvarande skattepolitik i relation till hur alkoholområdet förändrats.

Smuggling och gränshandel, som leder till att allt mindre öl säljs på Systembolaget, hotar också detaljhandelsmonopolets legitimitet. Redan idag ligger Systembolagets andel av inhemsk försäljning på för låga nivåer. Enligt CAN står Systembolaget för endast 65 procent av försäljningen. Minst 20 procent av svenskarnas alkoholkonsumtion kommer från smuggling, egeninförsel och egentillverkning. Vi närmar oss en gräns för var man trovärdigt kan hävda att Sverige har ett monopol. Och då har vi inte ens tagit med e-handeln som sakta men säkert ökar och som per definition inte bryr sig om gränsövergångar.

Sveriges Bryggerier stöttar det detaljhandelsmonopol vi har idag. Systembolaget är en transparent och pålitlig kund som varit högst delaktig i utvecklingen av det stora ölintresset. För oss är det också viktigt att våra produkter säljs med ansvar under reglerade former. Men för att kunna försvara detaljhandelsmonopolet även i framtiden anser vi att Systembolaget måste ges möjlighet att öka sin andel av konsumerad alkohol i Sverige. En större andel av ölen måste komma från Systembolaget – inte från bakluckor på bilar i mörka gränder. Det skulle gagna både folkhälsa och brottsbekämpning – och öka skatteintäkterna.

Detta blir dock väldigt svårt när Danmark och Tyskland har en väsentligt lägre skatt på öl än Sverige. En svensktillverkad köps för ca 3 kronor i Tyskland. Detta är elefanten i rummet. Vi vet. Men det är faktiskt inte svårare än så: sänkt skatt på öl har både kriminalpolitiska och socialpolitiska fördelar. Det är det effektivaste sättet att minska smugglingen med allt vad den för med sig för elände. Och minskad smuggling medför i sin tur att Systembolaget ökar sin andel av alkohol som säljs i Sverige och på så sätt stärker sin legitimitet. Det tycker vi är ansvarsfull alkoholpolitik.

Vi inser att alkoholpolitiken inte är något som förändras i en handvändning. Men menar man allvar med att värna alkoholmonopolet måste ansvariga politiker vara beredda att släppa gårdagens lösningar för dagens problem. Nu har vi ett gynnsamt läge med låg alkoholkonsumtion bland unga och generellt förändrade konsumtionsmönster. Låt oss säkra att också framtida generationer får en sund attityd till alkohol.

Anna-Karin Fondberg, VD på Sveriges Bryggerier

INFÖR ÖLETS DAG: INTERVJU MED Ida Lindberg på Nils Oscar

Hur ser en typisk dag ut på jobbet?
Det är alltid en stor blandning av uppgifter och man får vara beredd att rycka in där det behövs. Mina viktigaste uppgifter är dock att övergripande styra marknadsaktiviteter och driva försäljningen hos våra större kunder; Systembolaget, grossisterna och DVH

Vad är det bästa med bryggeribranschen?
Den underbara kompis-stämningen, passionen för produkten och den enorma kreativiteten.

Hur upplever du svensk ölkultur?
Den blomstrar verkligen och kvaliteten blir bara bättre och bättre. Nu gäller det att vi alla gemensamt pratar vitt och brett om det vi gör, så att fler upptäcker hantverksöl, så att det därmed fortsätter finnas plats för alla bryggerier som finns och tillkommer.

Vad tror du kommer vara nästa stora grej inom öl och bryggning?
Back to basics – efter explosionen med suröl, söta IPA och mycket frukt och bär tror jag att vi fortsatt kommer att få se mer lageröl bland hantverksbryggerierna. Rena, enkla och eleganta smaker efterfrågas mer och mer som en motvikt till det andra.

Vem skulle du helst av allt vilja ta en öl med? Och vilken öl?
Jag vill gärna ses om och om igen med Ölgäris och Josefine Törnqvist. Det hon gör för att bjuda in tjejer och kvinnor i ölvärlden är grymt. Hon har bland annat uppmuntrat mig och min kollega Anna Källberg till att hålla ölprovningar för tjejer här på Nils Oscar.

Vilken öl dricker du helst i sommar och hur ska den helst avnjutas enligt dig?
Jag har tre favoriter just nu; vår egen Kellerbier, Oppigårds Norn Pale Ale samt Saison d’Etre från Stockholm Brewing.

Vilka aktiviteter har ni planerat inför Ölets dag?
Vi kommer att ha två öppna visningar på bryggeriet, det var succé förra året och blev snabbt fullbokat så vi kör på samma koncept även i år.

Här hittar du bryggeriernas alla aktiviteter på Ölets Dag

Inför Ölets Dag: Intervju med Sara Norberg, bryggare på Nya Carnegiebryggeriet

På bryggerierna runt om i Sverige finns ett helt gäng passionerade människor som varje dag jobbar för att behålla och utveckla vår svenska ölkultur. En av dessa människor är Sara Norberg som till vardags jobbar som bryggare på Nya Carnegiebryggeriet i Stockholm. Här delar hon med sig av sin arbetsdag, sin väg in i branschen och synen på framtiden!

Hur började du med ölbryggning?
För mig började det med att jag fick ett hembryggnings-kit i 20-årspresent. Det var väldigt basic; maltsyrup som skulle blandas ut i vatten, kokas i en kastrull och jäsa i princip. Slutresultatet blev drickbart, varken mer eller mindre, men där föddes intresset. Jag spenderade några år på att utforska hembryggning och en dag fick jag frågan ifall jag inte tänkt söka till bryggarutbildningen i Ludvika. Jag skickade iväg en ansökan samma dag, kom in och på den vägen är det…

Hur ser en typisk dag ut på jobbet?
Det varierar såklart beroende på vilken avdelning jag är schemalagd på för dagen. Hos oss har vi inga fasta arbetsuppgifter utan roterar på positionerna. Den röda tråden är att det är högt tempo.

Om vi tar en vanlig bryggdag som exempel så börjar jag med att mäska in kl 06:00, detta samtidigt som en kollega till mig startar dagens flask- eller fattappning. De dagar vi brygger två batcher är det efter inmäskning dags att krossa malt till dagens andra brygd, samtidigt som jag ser till att starta cipar (rengöring) av tankar, slangar och annan utrustning vi behöver under dagen. Oftast har bryggaren samtidigt också ansvar för att filtrera öl inför morgondagens tappning. Jag behöver också mäta alla våra tankar med jäsande öl för att se ifall det är någon tank som behöver t.ex. torrhumlas eller kylas. Utöver det så övervakar jag såklart bryggningen genom t.ex. pH-justeringar och försockringsprov i mäsken, vörtprov, kylprov, humlegivor osv.

Kl. 10:00 börjar dagens andra bryggskift, och vid det laget brukar dagens första brygd befinna sig ungefär halvvägs genom avsilningen och den andra mäskas in. Här överlappar skiften varandra ett par timmar och då brukar vi hjälpas åt med eventuella torrhumlingar, jästskörder, eller andra saker som blir enklare ifall en är två personer. Sedan behöver jag ta hand om drav, starta vörtkylning, pitcha jäst, äta lite lunch och därefter brukar det vara dags att lämna över hela kalaset till bryggare nummer två, som avslutar båda bryggningarna och förbereder inför morgondagen.

Vad är det bästa med bryggeribranschen?
Jag älskar att det är en bransch som kombinerar smakintresse med en fysiskt krävande arbetsmiljö, lite uppfinningsrikedom och problemlösning. Både kropp, hjärna och smaklökar får jobba så att säga. Och trots att bryggeriboomen i allra högsta grad är pågående i Sverige så gillar jag att branschen fortfarande känns så familjär. Det är härlig stämning, helt enkelt!

Hur upplever du svensk ölkultur?
Jag upplever att konsumenterna blir allt mer nyfikna och kunniga! Min uppfattning är att folk vill prova nytt snarare än att konstant hålla sig till samma favoriter, vilket är jätteroligt eftersom det ställer krav på bryggerierna att ständigt utvecklas.

Om du skulle brygga en riktigt sjuk/konstig öl, vad hade det blivit för öl?
Jag vet inte om jag är lagd åt Hamburgerbröd och pommes i mäsken-hållet vad gäller konstigheter, men två öler som jag länge gått och funderat på är en brut-IPA med krusbär och päron och en porter med finska tjärpastiller i. Gott!

Vad tror du kommer vara nästa stora grej inom öl och bryggning?
Jag tror (och hoppas) att vi kommer få se ett större intresse för mer klassiska och lågmälda ölstilar med mer tyngd på maltbas snarare än en fortsatt utveckling av humledominerade ölstilar. Jag tror också att lågalkohol- och ekotrenden kommer fortsätta växa.

Vem skulle du helst av allt vilja ta en öl med? Och vilken öl?
Stefan Sundström och ifall det skulle slå in spelar specifik ölsort absolut ingen roll.
Jag vill prata om rock’n’roll och tomatodling. Ring mig!

Vilken öl dricker du helst i sommar och hur ska den helst avnjutas enligt dig?
Jag är ett stort sommarfan av shandy. Ett glas med mycket is och citron, lika delar lager (gärna ofiltrerad) och citronläsk. Avnjutes givetvis sittandes på en brygga, nybadad.

Under Ölets Dag den 17 juli håller Nya Carnegiebryggeriet öppet mellan kl. 16:00–01:00 och bjuder på både ölsläpp, livemusik, grillning och gratis rundvisningar i bryggeriet mellan kl. 17:00-19:30.

Länk till deras evenemang

​Procent och prislapp inte prioriterat när svenskar väljer öl

När svenskarna väljer öl är smaken viktigast. Det visar en färsk Novusundersökning som genomförts på uppdrag av branschorganisationen Sveriges Bryggerier, inför Ölets Dag den 17 juli. 4 av 5 svenskar svarar att smaken är den viktigaste faktorn vid valet av öl. Att lågt pris och hög alkoholhalt skulle ha stor betydelse verkar vara en myt.

Att en hög alkoholstyrka i öl är sekundärt stärks också av att den alkoholfria ölen fortsätter att vara ett populärt alternativ, speciellt bland unga. Undersökningen visar att 24 procent av svenskarna dricker alkoholfri öl åtminstone varje månad och i åldern 18–29 är motsvarande

siffra 34 procent. När det kommer till alkohol och pris så anger endast 3 procent av svenskarna att hög alkoholhalt är en viktig faktor, och 8 procent väljer öl för dess låga pris. Denna
utveckling speglar bryggeribranschens stora fokus: att i första hand jobba med smak och högkvalitativa produkter.

– Vi möter många som tror att svenskar väljer öl utifrån alkoholstyrka, men det är verkligen
dags att döda den myten. Undersökningen bekräftar det vi i branschen har pratat om länge. Man vill ha god dryck som passar till maten, det spelar inte så stor roll om den är alkoholstark eller inte. Att just maximera smaken är något våra bryggare och bryggmästare jobbar med dagligen, alla som har besökt ett bryggeri har nog sett just detta, säger Anna-Karin Fondberg, VD på Sveriges Bryggerier.

Sett till just smakvariationer verkar svenskarna rörande överens om vad de gillar. När ölsort ska väljas föredrar tre av fyra att dricka ljust och lätt, till exempel lager. Detta bekräftas också av Systembolagets försäljningssiffror för 2018, där samtliga öl av de 10 mest sålda, är ljusa lager. Men mer humliga ölsorter är inte helt ointressanta för svenskarna – var tredje svensk föredrar en humligare öl, till exempel IPA. Bland de unga är det ännu fler, varannan, som föredrar humligt öl.

Och kanske kommer det ljusa ölet så småningom att knuffas ner från tronen. Undersökningen visar att unga är generellt mer benägna att testa nya ölstilar och sorter, medan den äldre generationen har något mer konservativa smaklökar. Nästan varannan (46%) ung föredrar att testa nya ölstilar och ölsorter framför att hålla sig till samma öl.

– Fantastiskt roligt att se att många vill prova nya öler och smaker. Den svenska ölkulturen är mer levande än någonsin vi har en enorm bredd sett till hur många ölsorter våra bryggerier producerar. Vi är snart uppe i 400 aktiva bryggerier och Ölets Dag den 17 juli är det perfekta tillfället att besöka ett bryggeri nära dig och prova en ny öl i goda vänners lag. Det finns också massor av nytt att lära sig om den svenska ölkulturen, säger Anna-Karin Fondberg.

Om undersökningen:
Undersökningen har genomförts mellan 6 – 13 juni 2019 av Novus på uppdrag av Sveriges Bryggerier. Antalet intervjuer som har genomförts är 1 026 och målgruppen är den svenska allmänheten, alltså 19-79 år. Deltagarfrekvensen är 60%.

Fakta Ölets Dag
2012 instiftade Sveriges Bryggerier Ölets Dag, som ett årligt återkommande inslag som hyllar den svenska bryggeribranschen. Över hela Sverige håller bryggerier öppet hus för allmänheten, och flera har även provningar där man kan testa nya ölsorter. Bland aktiviteterna finns bl and annat barbecuefest, livebryggning och rundvandring i bryggerierna. Ölets Dag är en folkfest för alla som gillar öl och alla är välkomna att delta.
Bryggeriernas alla aktiviteter hittar du här

För mer information, kontakta:
Erika Danckwardt-Lilleström, kommunikation och samhällskontakt, Sveriges Bryggerier
Erika.d-l@sverigesbryggerier.se, 070-983 95 63

För frågor kring Ölets Dag, kontakta:
Fredrik Sörbom, projektledare, Sveriges Bryggerier
fredrik.sorbom@sverigesbryggerier.se, 070-396 60 88

Must – en speciell och älskad sorts läsk

De svenska bryggerierna tillverkar inte bara öl. De producerar också läsk. En väldigt speciell och älskad sorts läsk är vår svenska must. Den har anor från vikingatidens drycker, men dagens must såg sitt ljus under 1800-talet när Harry Robert tillsammans med sin far tog fram ett recept på mustextrakt.

Musten började produceras i större skala i början av 1900-talet som ett alkoholfritt alternativ till julölen. Varje bryggeri har idag sitt eget hemliga recept, men vi kan avslöja att grundingredienserna är malt, humle och massor av goda kryddor och aromer!

Totalt produceras cirka 40 miljoner liter must om året. Det mesta dricks under några få dagar i samband med jul och påsk. Musten utgör endast några få procent av den totala volymen dryck som de svenska bryggerierna producerar, men  företagens bidrag till samhället under produktionen av must motsvarar ändå 148 förskoleplatser! (Läs mer om hur företag bidrar till välfärden på Välfärdskaparna.se)

Bryggerinäringen är en del av det svenska näringslivet och vi finns i stad och på landsbygd, från norr till söder. Vi är med och skapar välfärd.

Glad påsk, säger vi!

 

Färre övertramp med branschriktlinjer för alkoholreklam

Alkoholgranskningsmannens årsrapport för 2018 visar att övertramp minskar med branschriktlinjer och utbildning.  Rapporten visar också att ett proaktivt arbete med förhandsgranskning och rådgivning ökar företagens förmåga att göra rätt från början.

Alkoholgranskningsmannen, AGM, drivs av branschföreningarna Sprit-och Vinleverantörsföreningen och Sveriges Bryggerier och är alkoholnäringens övervakare av branschens egna riktlinjer när det gäller marknadsföring och information om alkohol. Riktlinjerna är branschens förtydligande av den ofta otydliga alkohollagen och har utarbetats av de båda branschföreningarna i samverkan med Sveriges Annonsörer.

Under 2018 har AGM granskat närmare 7000 annonser. Totalt har 56 ärenden fällts för övertramp, vilket ligger i nivå med tidigare år. Andelen ärenden som rör medlemmar i båda branschföreningar uppgick till 38%, vilket är en minskning sedan den nuvarande formen med rådgivning infördes 2011. Då uppgick andelen till mellan 50-65%.

  • Självreglering är ett effektivt sätt att säkerställa att branschen har en hög etisk nivå i all sin kommunikation. Genom riktlinjer hjälper vi företagen att tolka betydelsen av lagen och genom utbildning ökar vi förmågan att göra rätt. Marknadsföring är dessutom ett föränderligt landskap med snabb teknisk utveckling. Då är självreglering många gånger snabbare och effektivare än lagstiftningen, säger Alkoholgranskningsmannen Mattias Grundström.

AGM erbjuder även medlemsföretagen att förhandsgranska sin marknadsföring. Intresset har varit stigande de senaste åren och idag gör AGM sådan återkoppling närmast dagligen. Utöver rådgivningen erbjuds även utbildningar. Varje år genomgår ca 200 personer inom föreningarna både grundläggande utbildning i alkohollagen samt specialkurser om vad man till exempel behöver tänka på när man är aktiv i sociala medier.

Fakta: AGM skapades i olika former mellan 2004 och 2006 efter att alkohollagen öppnat upp för alkoholreklam, i syfte att säkerställa att alkoholnäringens information och marknadsföring håller en hög etisk standard. Funktionen ökade i omfattning 2011. Riktlinjerna, kallade Rekommendation avseende marknadsföring av alkoholdrycker, alkoholhaltiga lättdrycker och indirekt alkoholreklam, antogs 2006 och uppdaterades senast 2018. Uppdraget som AGM innehas av jur kand. Mattias Grundström.

 

Försäljning av alkoholfri öl ökar med 41 procent

Alkoholfri öl är den kategori av drycker som ökade mest i försäljning under 2018 – och det med hela 41 procent. Det visar de årliga siffrorna Svensk Dryckesstatistik, som tas fram av Sveriges Bryggerier och visar försäljning av dryck i Sverige. Bryggeribranschen har under flera år satsat på att ta fram högkvalitativa alkoholfria alternativ.

Enligt statistiken över sålda drycker i Sverige under 2018 ökade alkoholfri öl mest av alla kategorier, med hela 41 procent. Det går att jämföra med bland annat starköl och folköl som ökade med 5 respektive 3 procent. Lättöl däremot, minskade under 2018 med 6 procent. Det betyder att försäljningen av alkoholfri öl för första gången är större än lättöl.

– De svenska bryggerierna har jobbat hårt under flera år för att ta fram fler produkter inom det alkoholfria segmentet. Det finns nu ett brett utbud av alkoholfri öl med hög kvalitet och bra smak, vilket gör det både lätt och gott att välja alkoholfritt. Detta gläder oss i branschen då vi ständigt jobbar aktivt för att det ska finnas goda alternativ även vid de tillfällen när man inte vill dricka alkohol, säger Anna-Karin Fondberg, VD på Sveriges Bryggerier.

Ökningen av alkoholfri öl är en långsiktig trend och de senaste fem åren har försäljningen nästan femdubblats. Anledningen till ökningen tros bland annat vara svenskarnas ökade intresse för hälsa och ett aktivt liv. Konsumenterna efterfrågar ett bredare och mer spännande utbud av högkvalitativa alkoholfria drycker. Dessutom är öl en dryck som kvalitetsmässigt gör sig särskilt bra alkoholfri.

– Vi ser en omställning i attityder till alkohol och branschen har varit högst delaktig i den omställningen. Bryggerierna i Sverige har växt explosionsartat de senaste fem åren och vi har idag över 375 aktiva bryggerier i Sverige. Satsningen på det alkoholfria utbudet kommer bara att fortsätta öka, säger Anna-Karin Fondberg.

Andra produktkategorier som ökade starkt är light-läsk, kolsyrat vatten och stilla vatten. Totalt ökade hela dryckesbranschen med 10 procent. Svensk Dryckesstatistik tas fram i samverkan med Delfi Marknadspartner AB.

För mer information eller intervjuförfrågningar, kontakta:

Erika Danckwardt-Lilleström, kommunikation och samhällskontakt, Sveriges Bryggerier
Erika.d-l@sverigesbryggerier.sesverigesbryggerier.se, 070-983 95 63