Från 1 januari 2030 ska minst 10% av alla alkoholhaltiga och alkoholfria drycker (undantaget vin, sprit och mejeri; dvs primärt öl och läsk) i Sverige säljas i glasflaska och från den 1 januari 2040 ska 40% av dryckerna på marknaden säljas i glasflaska. Återanvändbara glasflaskor finns på marknaden idag men utgör endast ca 2% av volymen och hanteras sällan direkt av konsument. Detta vill EU ändra på. Vi tycker att vårt svenska pantsystem fungerar bra – rädda PantaMera!
I Sverige och övriga Norden har vi redan ett av Europas mest effektiva pantsystem med mycket höga insamlings- och återvinningsnivåer. Flera livscykelanalyser (LCA) visar att återvinning via pant – under nordiska förhållanden – kan ge lägre klimatavtryck än återanvändning.
Samtidigt riskerar ett stort, parallellt system för återfyllnad att öka utsläpp, kostnader och komplexitet genom mer tvätt/disk, returlogistik, lagerhållning och transporter. Det slår särskilt hårt mot små och medelstora bryggerier och riskerar att försämra både klimatresultat och konkurrenskraft.
Sveriges Bryggerier står bakom PPWR:s miljömål, men styrningen måste vara faktabaserad och utgå från vad som ger störst klimatnytta i praktiken – inte skapa dyra parallella system som riskerar att försämra fungerande handel i EU:s inre marknad.
Vad är PPWR och vad innebär artikel 29.6?
PPWR är EU:s nya förpacknings- och förpackningsavfallsförordning. Artikel 29.6 innehåller mål/krav som driver på återanvändning/återfyllnad för bland annat dryckesförpackningar, vilket i praktiken innebär krav på återfyllnadsbara glasflaskor.
Varför räcker inte återanvändning som lösning?
Återanvändning kan fungera väl i vissa sammanhang, men i Norden finns redan ett mycket effektivt pantsystem som ger höga miljöresultat. Om återanvändningskrav införs ovanpå detta riskerar man att skapa ett parallellt system som ökar transporter, tvätt, lagerhållning och kostnader – utan säker klimatvinst.
Är återfyllnad alltid bättre för klimatet?
Nej. Resultatet beror på lokala förutsättningar som logistik, avstånd, diskprocesser, energimix, returflöden och systemdesign. Nordiska LCA-studier pekar på att återvinning via pant kan ge lägre klimatavtryck än återanvändning under våra förhållanden.
Vad är artikel 29.18 och varför är den viktig?
Artikel 29.18 ger EU-kommissionen möjlighet att medge ett riktat undantag för dryckesförpackningar när det är miljömässigt och ekonomiskt motiverat. Den är central för att EU-reglerna ska bli proportionerliga och fungera i länder med dokumenterat högpresterande pantsystem.
Varför påverkar detta små och medelstora bryggerier särskilt?
Ett återanvändningssystem kräver investeringar i t.ex. flaskpooler, sortering, returflöden, avtal, logistik och hanterings-/tvättkapacitet. Det innebär höga trösklar och stora kostnader för mindre aktörer, jämfört med dagens standardiserade pantsystem som redan omfattar alla producenter.
Hur påverkas EU:s inre marknad och gränshandel?
Drycker säljs ofta över gränser. Om förpackningen töms i ett annat land än där den såldes blir det svårt att få tillbaka den till rätt producent för återfyllnad. Det kan leda till mer transport, högre kostnader och sämre klimatutfall – samt mer komplexitet i handeln.
Vill Sveriges Bryggerier stoppa PPWR:s miljöambition?
Nej. Vi stödjer PPWR:s mål om minskad miljöpåverkan. Vår poäng är att styrningen måste vara faktabaserad och utgå från vad som ger störst klimatnytta i praktiken, särskilt när det redan finns system som levererar mycket goda resultat.
Vad efterfrågar ni konkret från svenska politiker?
Att Sverige driver på för aktivering av artikel 29.18 för dryckesförpackningar där underlag visar bättre utfall med återvinning via pant, samt att EU-kommissionen tar fram en tydlig process och tidslinje för undantaget.
Katja Werner
Ansvarig Public Affairs och kommunikation, Sveriges Bryggerier
Katja.werner@sverigesbryggerier.se
070-2348091