En ny rapport från Sveriges Bryggerier visar aktuella trender och förändringar inom dryckesförpackningar och konsumtionsmönster för 2023. Rapporten, baserad på försäljningsdata från Delfi Marknadspartner, ger insikter i hur svenskarnas preferenser för olika förpackningstyper och drycker utvecklas.

Rapporten “Totalmarknadsskattning Svensk Dryck 2023” visar att aluminiumburk är den vanligaste dryckesförpackningen i Sverige. Försäljningen av dryck på burk ökade med 3 procent. 44 procent av bryggeriernas drycker säljs nu i burk, jämfört med 42 procent året innan. Även försäljningen av dryck på fat ökade med 3 procent och allra mest ökade försäljningen av drycker i tank, som ökade med 5 procent.

– Rapporten visar tydligt hur konsumenternas preferenser förändras och hur branschen anpassar sig till nya trender och krav. Vi ser en ökande efterfrågan på hållbara förpackningsalternativ och en betydande ökning av osockrade drycker, vilket speglar en medvetenhet och förändrade vanor hos svenska konsumenter, säger Anna-Karin Fondberg, vd på Sveriges Bryggerier.

Den näst mest populära dryckesförpackningen är PET-flaska som 2023 minskade aningen i volym (-2%) men behåller sin marknadsandel på 40 procent.

Engångsglas minskade däremot med 18 procent, vilket dels tyder på en förändring i kunders och konsumenters preferenser mot mer hållbara alternativ. Dels kan det kopplas till ett skifte mot lågprisprodukter på burk som en effekt av konjunkturen.

Förändringar i läskkonsumtion – stor ökning av osockrad läsk

Försäljningen av osockrad läsk ökade med 3 procent under 2023, medan sockrad läsk minskade med 5 procent. Den totala försäljningen av läsk var i linje med föregående år (-0,1%).

– Här ser vi en tydlig trend sedan flera år tillbaka som tydligt visar på att branschens initiativ att sänka sockerhalten går bra. Osockrad läsk står för över hälften av den sålda läsken i Sverige och vi är stolta över att vi på relativt kort tid utvecklat produkter som hjälper konsumenter att reducera sitt sockerintag, säger Anna-Karin Fondberg.

Försäljningen av vatten minskade med 4 procent, vilket framför allt kopplas till den kalla och regniga sommaren 2023. Försäljningen av cider var stabil under 2023, med en total volym som är oförändrad från föregående år. Starkcider visade en positiv trend med en ökning på 2 procent.

Exportsuccén Swedish Cider

En annan spaning är att vi ser ett ökat intresse utomlands för exportsuccén Swedish Cider av lägre alkoholstyrka. Idag säljs 75 procent av svensktillverkad cider på export. Tidigare har dessa volymer i princip uteslutande bestått av starkcider, men förra året exporterades över 9 miljoner liter svensk cider med en alkoholstyrka på max 2,25 vol%, vilket kan jämföras med 1 miljon liter föregående år.

Fortsatt tillväxt för energidryck och alkoholfri öl

Försäljningen av funktionsdrycker fortsätter att öka, med en total tillväxt på 7,5 procent jämfört med föregående år. Energidrycker har den starkaste tillväxten inom denna kategori med en ökning på 8 procent.

Försäljningen av alkoholfri öl ökade med 4 procent under året och närmar sig försäljningen av 2,8 procentig folköl ,vilket visar på en fortsatt positiv trend för alkoholfria alternativ.

När det gäller starköl ökade försäljningen med 1 procent 2023, medan övriga ölsegment backade i försäljning.

– Bryggeribranschen är lyhörd och hakar på nya trender, och där är energidryck en stor del samtidigt som cider har blivit en exportsuccé. Dagens klassiska bryggeri gör inte bara öl längre utan även cider, blanddrycker och energidrycker.  Man har blivit ett betydligt bredare dryckesföretag, säger Anna-Karin Fondberg.

Mer detaljerad statistik hittar du här

Magdalena Andersson och Jimmie Åkesson är de partiledare svenskarna helst vill ta en öl med. Det visar en färsk undersökning utförd av Novus på uppdrag av Sveriges Bryggerier. Toppnamnen fick båda 16% av rösterna på frågan ”Vilken av följande partiledare skulle du helst ta en öl med?”

Novusundersökningen, som genomfördes mellan 17 och 27 maj, visar att listan av politiker som svenskarna helst vill dela en öl med toppas av Jimmie Åkesson, SD, och Magdalena Andersson, S. Samtidigt vill hela 31 procent av deltagarna i undersökningen inte ta en öl med någon av partiledarna. Den partiledare som fick tredje flest röster var Ulf Kristersson med tio procent av rösterna.

– Det är kanske inte är så överraskande att Magdalena Andersson och Jimmie Åkesson, som är partiledare för Sveriges största partier, toppar listan. I vår undersökning vann Jimmie Åkesson bland män och Magdalena Andersson bland kvinnor. Som man röstar vill man umgås. Att andelen som inte vill ta en öl med någon partiledare alls är så hög är lite förvånande, men kanske indikerar det att avståndet mellan väljare och politiker har blivit större, säger Anna-Karin Fondberg, VD på Sveriges Bryggerier.

Hela listan med partiledare som svenskarna helst vill ta en öl med ser ut så här:

Magdalena Andersson 16 procent.

Jimmie Åkesson 16 procent.

Ulf Kristersson 10 procent.

Nooshi Dadgostar 8 procent.

Ebba Busch 5 procent.

Johan Pehrson 5 procent.

Amanda Lind 3 procent.

Muharrem Demirok 1 procent.

Ingen av dem 31 procent.

Vet ej 5%

Under årets Almedalsvecka den 25–28 juni hoppas Sveriges Bryggerier få chans att bjuda varje partiledare på en öl i Visby.

– Det händer mycket i svensk alkoholpolitik just nu. För Sveriges Bryggerier är det viktigt att träffa beslutsfattare och ge vår syn på hur vi kan skapa en mer levande bryggerinäring med goda villkor och samtidigt värna folkhälsan. Nu vill vi ta chansen och göra det i ett mindre formellt och mer avslappnat sammanhang. Jag hoppas att flera av partiledarna kan ta lite tid ur sina program och ta en öl med oss i Visby, säger Anna-Karin Fondberg.

Undersökningen ger också en inblick i svenskarnas inställning och preferenser vad gäller öl och ölkonsumtion. Där syns bland annat följande trender:

• 88% av svenskarna dricker alkohol.
• 37% dricker alkoholfri öl eller cider minst någon gång i månaden.
• 22% dricker öl minst en eller flera gånger i veckan.
• 79% tycker att öl är en dryck med stor variation och mångfald.

• 33% föredrar att köpa öl på flaska, medan 25% föredrar burk.
• Den vanligaste anledningen till att köpa öl på flaska är att det smakar bättre (77%), medan de som föredrar burk gör det för den praktiska förpackningen (74%).
• 40% av de tillfrågade uppger att ölförpackningens miljöpåverkan inte alls påverkar deras val.
• Nästan fyra av tio tycker att det är svårt att veta vilka förpackningar som är mest miljövänliga.

Det är sjätte året i rad som Sveriges Bryggerier genomför undersökningen tillsammans med Novus.

Svenska bryggerier fortsätter att visa vägen inom hållbarhetsarbetet och minskar sitt klimatavtryck i så gott som alla förpackningsslag. Det visar den senaste livscykelanalysen (LCA) av dryckesförpackning från branschorganisationen Sveriges Bryggerier.

Sveriges Bryggerier låter regelbundet genomföra livscykelanalyser (LCA) på förpackningstyper som används av organisationens medlemmar. Det är viktigt för att säkerställa att branschens ansträngningar för minskat miljöavtryck ger resultat. Den nya rapporten, som är genomförd av forskningsinstitutet RISE och baseras på analys från 2023 med data från 2022, ger en detaljerad bild av branschens miljömässiga framsteg som görs med olika förpackningstyper som används.

– Bryggerinäringen arbetar sedan länge medvetet med både återvinning och utveckling av nya förpackningstyper. Men vi måste ständigt vara lyhörda och redo att testa nya lösningar, för att bli ännu bättre och nå allt tuffare miljömål. Vi är stolta över de framsteg våra medlemmar har gjort och fortsätter att göra. Vårt fokus på förnybara och återvunna material har lett till signifikanta minskningar i klimatpåverkan från våra förpackningar, Anna-Karin Fondberg, VD på Sveriges Bryggerier.

De svenska bryggerierna har länge varit pionjärer inom återvinning och hållbarhet. Från att införa världens första landsomfattande pantsystem till att svenskarna idag är bland de bästa i världen på att panta och återvinna våra förpackningar, stärker branschen sitt engagemang för att minska klimatavtrycket.

Rapporten visar bland annat att branschen använder mer återvunnet material. Man ser också särskilt stora förbättringar i miljöprestanda för större PET-flaskor som har minskat sin klimatpåverkan med 32 procent sedan förra studien som genomfördes 2018. Generellt sätt används även en mindre mängd material idag och man ser även en högre fyllnadsgrad i transporter mycket tack vare detta.

– Branschens åtgärder visar ett starkt engagemang för en cirkulär ekonomi där varje förpackning är utformad för att skydda drycken, för att passa olika tillfällen och för att återvinnas. Hur drycken ska konsumeras, vilken mängd som behövs och om det ska gå att återförsluta förpackningen påverkar vilken förpackning som är bäst miljömässigt för olika specifika tillfällen, Anna-Karin Fondberg.

Trots utmaningarna som kvarstår är branschen optimistisk. Med fortsatta investeringar i teknologi och infrastruktur, samt lagstiftning som stödjer miljövänlig innovation, är Sveriges Bryggerier väl positionerade för att uppnå sina ambitiösa miljömål.

Ladda ner LCA-rapporten här

Sveriges Bryggerier delar två gånger om året ut utbildningsstipendier från Franz Heiss Fond för att främja ökad kompetens och tillväxt inom bryggeribranschen. I juni delas stipendierna ut till Magnus Vasilis på Poppels Bryggeri och Hanna Tunberg på Gotlands Bryggeri.

Ökad kompetens är en viktig faktor för fortsatt positiv utveckling för Sveriges över 400 aktiva bryggerier. För att främja branschens kompetensutveckling erbjuder Sveriges Bryggerier möjligheten att söka två olika utbildningsstipendier genom stiftelsen Franz Heiss två gånger om året.

– Vår omvärld förändrar sig fort, liksom tekniken och preferenser hos kunder och konsumenter. Det känns viktigt att vi fortsätter att ligga i framkant, berättar Anna-Karin Fondberg, VD på Sveriges Bryggerier.

Stora Franz Heiss till Magnus Vasilis, Poppels Bryggeri

Sveriges Bryggerier har denna gång valt att ge Stora Franz Heiss stipendiet till Magnus Vaselis, produktionschef på Poppels Bryggeri. Han kommer att använda stipendiet för en ledarskapsutbildning för att utveckla sin roll som personalansvarig.

– Jag har studerat bryggeriteknik, är utbildad domare och certifierad ciceron så jag har en bra förståelse för bryggprocessen. Men jag känner att jag saknar en del verktyg i min roll som personalansvarig. Jag förstår vikten av bra ledarskap och ser detta som en viktig utveckling för vårt bryggeri, säger Magnus Vaselis.

Lilla Franz Heiss till Hanna Tunberg, Gotlands Bryggeri

Hanna Tunberg, ansvarig för besöksverksamheten på Gotlands Bryggeri, tilldelas Lilla Franz Heiss stipendiet. Hon kommer att använda stipendiet för en förstudie för att i framtiden kunna doktorera på ämnet ölhistoria.

– Förutom att jag är utbildad sommelier med inriktning på sprit och öl är jag också fil. mag. i historisk arkeologi. Det har länge varit min ambition att göra en förstudie i ämnet ölhistoria och lyfta framför allt den tidiga professionaliseringen av bryggning i Sverige. Framväxten av

bryggerinäringen är relativt obeforskad och ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Jag vill också mena att Sveriges ölscen skulle dra nytta av att kunna förankra det allt starkare intresset för öl i vår egen historia , säger Hanna Tunberg på Gotlands Bryggerier.

Till hösten kommer en ny möjlighet att söka utbildningsstipendier genom Franz Heiss Fond.

Två stipendier delas ut två gånger om året i Franz Heiss namn

Franz Heiss-stipendierna består av två stipendier: Stora Franz Heiss-stipendiet på 50 000 kr som är exklusivt för personer som arbetar vid ett medlemsföretag i Sveriges Bryggerier, och Lilla Franz Heiss-stipendiet på 25 000 kr som är öppet även för personer som inte har anknytning till Sveriges Bryggerier eller bryggeribranschen ännu.

Utbildningsstipendierna finansieras genom Franz Heiss fond som startades 1937. Sedan 2022 delas stipendierna ut två gånger per år. Tidigare stipendiater har framför allt varit intresserade av de bryggeritekniska utbildningarna som erbjuds på yrkeshögskolorna i Ludvika, Campus Nynäshamn och Kristianstad. Det finns även stipendiater som studerat utomlands eller valt att fördjupa sina kunskaper kring exempelvis utveckling av ekologisk öl, mikrobiologi, glutenfri öl samt humleodling.

Franz Heiss fond

Franz Heiss d.ä. föddes 1838 i Bayern och dog 1898 i Stockholm. Han var bryggare och industriman, bl a delägare i Hamburgerbryggeriet och en av initiativtagarna till AB Stockholms Bryggerier. Franz Heiss fond bildades 1937, 39 år efter hans död. Det var hans son, Franz Paul d.y. som också var bryggare, som lät instifta fonden. Fondens medel ska användas till studiehjälp åt svenska bryggerielever och bryggmästare samt till understöd åt behövande medlemmar av Svenska Bryggareföreningen.