Nu är det officiellt: Sverige har fått en ny temadag – Julmustens dag! Den 24 november blir hädanefter startskottet för julmustsäsongen och en självklar hyllning till en av våra mest älskade drycker.

Julmusten har i över hundra år varit en central del av våra jultraditioner och säljs idag i omkring 50 miljoner liter varje år. Med sin unika smak och starka koppling till både kulturarv och gemenskap får drycken nu en egen dag i kalendern.

Läs hela pressmeddelandet här: Julmusten får egen dag – nu blir 24 november startskottet för julen

Höstterminen har precis dragit igång och intresset för Prata om Alkohols skolmaterial är stort. Redan under de första veckorna har Anna Nygren från Prata om Alkohol besökt skolor i Storsele och Östersund. Vi bad henne dela sina bästa tips för hur skolor kan arbeta långsiktigt och effektivt med alkoholfrågan.

Hur kan man arbeta med alkoholfrågan på en skola?

– Det alkoholfrämjande arbetet är en viktig del av det hälsofrämjande arbetet på skolan. De skolor som lyckas bäst arbetar systematiskt, sätter in tidiga insatser och ser till att hela personalen – inte bara elevhälsan – är delaktiga i det hälsofrämjande arbetet, där alkoholfrågan spelar in. En ny forskningsrapport från Malmö universitet, ”Barnets hälsoväg genom Malmö stads utbildningsväsende”, visar på just detta.

– När jag besöker en skola rekommenderar jag att så stor del av personalstyrkan som möjligt är delaktiga i arbetet. Alla inom verksamheten har ett ansvar för att barn och elever ska kunna lära må bra och utvecklas. Med lärarens kännedom om klassen och elevhälsans kompetens blir Prata om Alkohols lektioner mycket givande för både eleverna och personalen, förklarar Anna.

Vilka ämnen är relevanta för att arbeta med alkoholfrågan?

– Prata om Alkohols material är kopplade till kursplanerna. Det innebär att du lätt kan fläta in det alkoholförebyggande arbetet i den ordinarie undervisningen i till exempel svenska, naturkunskap, biologi och idrott & hälsa. Eleverna kan dock aldrig få för mycket av lektioner om grupptryck, kamratskap, självinsikt mm, vilket är vad de flesta av våra material handlar om. Att låta dessa frågor vara en del av elevernas skolvardag ger den bästa effekten. Det visar inte minst den vetenskapliga utvärderingen som gjordes av vår grundmetod 2017, säger Anna.

Hur kommer man igång?

–  Mitt bästa tips till lärare och övrig personal: vänta inte, sätt igång direkt! Vi har en mängd kortlektioner som består av  4-hörnövningar. Börja direkt med en sådan i klassrummet för att få igång samtalen. Sedan är ni igång och kan börja botanisera i våra material för att plocka ut det som passar bäst för just era elever just nu.

Finns det några material som är extra populära så här under hösten?

– Vårt material Sanning & konsekvens har fått mycket bra feedback från elever i högstadiet. Där börjar eleverna med att spela ett spel på datorn och sedan följer man upp med lektioner med 4-hörnövningar, diskussionsövningar och rollspel. Eleverna gillar både att spela och att få prata om de olika sakerna som kommer upp i spelet.

– Jag vill också passa på att tipsa om vår filmtävling Berätta för 100 andra. Elever i högstadiet och gymnasiet skapar kortfilmer om risker och konsekvenser med alkohol. Årets tema för högstadiet är Grupptryck & alkohol och för gymnasiet är temat Alkohol & trafik, avslutar Anna.

Om Prata om Alkohol

Prata om Alkohol är ett forskningsbaserat metodmaterial utformat för att uppmuntra och vägleda skolpersonal i arbetet inom alkoholfrågan. Materialet som lanserades 2006 används idag på högstadie- och gymnasieskolor i 86 procent av Sveriges kommuner och 93 procent av användarna skulle rekommendera det vidare till sina kollegor. Målet är i första hand att skjuta upp alkoholdebuten och att bidra till sunda attityder och värderingar kring alkohol bland unga.

Prata Om Alkohol är ett initiativ av branschföreningarna Sprit & Vinleverantörsföreningen (SVL).

Dryckesbranschens Klimatinitiativ (DKI) samlar 52 dryckesföretag som tillsammans rapporterar sina klimatutsläpp. Nu är 2024 års rapport här och den visar att branschens miljöarbete ger resultat.

Utsläppen per liter dryck har minskat från 0,19 till 0,18 kg CO2e sedan 2023, vilket innebär en nedgång på 4 procent. Minskningen drivs framför allt av lägre utsläpp från förpackningar, där en kombination av lättare material och uppdaterade emissionsfaktorer bidrar till förbättringen. Samtidigt har utsläppen från transporter ökat något, främst på grund av minskad reduktionsplikt och lägre priser på fossila bränslen.

– Vi ser en tydlig trend av minskade utsläpp över tid, vilket visar att de åtgärder som företagen genomfört börjar ge effekt. Det är särskilt positivt att fler än hälften av deltagarna har minskat sina utsläpp från förpackningar det senaste året, säger Anna-Karin Fondberg, vd på Sveriges Bryggerier.

Läs rapporten här

När svenskarna själva får välja vem de helst vill ta en öl med, är det Leif GW Persson som hamnar i topp. Det visar en färsk undersökning från Sveriges Bryggerier i samarbete med Novus, där över 1000 svenskar i åldern 18–84 år har fått svara på frågan.

På årets topplista finns både återkommande namn och nya inslag. Förutom Leif GW hittar vi bland andra Edward Blom, kung Carl XVI Gustaf, Zlatan Ibrahimović och komikern Johan Glans.

– Ölen är inte bara en dryck utan också en social ritual där sällskapet spelar minst lika stor roll. Leif GW är en återkommande favorit i vår årliga undersökning, och det är tydligt att han engagerar många svenskar, säger Anna-Karin Fondberg, vd på Sveriges Bryggerier.

Topplistan 2025 – Svenskarna vill ta en öl med:

1. Leif GW Persson (2)
2. Edward Blom (ny)
3. Kung Carl XVI Gustaf (3)
4. Jimmie Åkesson (1)
5. Zlatan Ibrahimović (9)
6. Johan Glans (ny)
7. Magdalena Andersson (5)
8. Kronprinsessan Viktoria (6)
9. Ulf Lundell (7)
10. Peter Stormare (ny)

Läs vårt pressmeddelande här

Laddar upp inför Ölets Dag

Undersökningen är en del av Sveriges Bryggeriers årliga öluppföljning som även kartlägger konsumtionsmönster, attityder till svensk öl, alkoholfritt och bryggeribesök. Den genomförs i samband med Ölets Dag, som i år infaller onsdagen den 16 juli.

Ölets Dag firas sedan 2012 och är en hyllning till den svenska bryggerinäringen, med fokus på hantverket, kunskapen och människorna bakom ölet. I dag finns över 400 bryggerier runt om i Sverige – många av dem håller öppet hus under dagen.

📍 Vill du ta en öl med någon du gillar och besöka ett bryggeri? Här kan du läsa mer om Ölets Dag-aktiviteterna och hitta ett bryggeri nära dig!

Den 16 juli är det åter dags att höja glaset för svensk öl. Då är det Ölets Dag, en tradition som i år firas för 13:e gången i rad.

Sedan 2012 har den tredje onsdagen i juli varit en självklar höjdpunkt för alla som älskar öl. Då firas nämligen Ölets Dag – en dag då bryggerier över hela Sverige öppnar upp sina dörrar för att dela med sig av sin kunskap, sitt hantverk och sin passion.

I år infaller Ölets Dag onsdagen den 16 juli, och det bubblar av aktivitet från norr till söder. Bryggerier, krogar och taprooms bjuder in till visningar, provsmakningar och möten med engagerade bryggare. För den nyfikne finns det gott om spännande smaker att upptäcka och ett växande utbud av alkoholfria alternativ.

Dessutom avslöjas under dagen vem av våra svenska kändisar som svenskarna helst skulle vilja ta en öl med – en uppskattad tradition som alltid väcker nyfikenhet.

Missa inte årets hyllning till den svenska ölkulturen – varmt välkommen att fira Ölets Dag den 16 juli!
På vår inspirationssite Nyfikenöl hittar du mer information om vad som händer på Ölets Dag

Svenskarnas dryckesvanor och förpackningsval förändras – det visar en ny rapport från Sveriges Bryggerier. Baserad på en totalmarknadsskattning från Delfi Marknadspartner ger rapporten en färsk överblick av de trender och preferenser som präglar dryckesmarknaden i Sverige under 2024. Bryggeriernas totala försäljningsvolym ökade med 3 procent under 2024.

Samtidigt som läskförsäljningen ökar, fortsätter sockret i våra drycker att minska. Sockerfri läsk står nu för 59 procent av läskförsäljningen, och sedan 2019 har mängden tillsatt socker per liter läsk minskat med hela 36 procent.

Förpackningsvalen förändras också: dryck på burk ökade med 3 procent. Aluminiumburkar och PET-flaskor dominerar fortfarande dryckesförpackningarna och står tillsammans för 84 procent av bryggerivolymerna.

Även vatten och öl visar tillväxt – inte minst alkoholfri öl som ökat med 7 procent under året och nu utgör 5 procent av all ölförsäljning. Starköl och mellanöl visar positiv utveckling. Svensk cider fortsätter att göra succé internationellt, med 76 procent av volymen på export. Energidrycker och blanddrycker växer snabbt, vilket speglar en allt bredare dryckesportfölj hos dagens bryggerier.

– Innovation, ansvarstagande och nya konsumentbehov driver utvecklingen. Dagens bryggerier är moderna dryckeshus som speglar samtidens livsstil, säger Anna-Karin Fondberg, vd på Sveriges Bryggerier.

Läs mer i vårt pressmeddelande

Från och med den 1 juni 2025 höjs panten på returglasflaskor till 3 kronor inklusive moms, oavsett om flaskan rymmer 33 cl eller 50 cl. Syftet är att öka insamlingsgraden och minska klimatpåverkan från dryckesförpackningar. Samtidigt lanseras en ny pantsymbol som tydligt visar flaskans pantvärde.

Initiativet är en del av branschens arbete för att möta EU:s mål om ökad andel återanvändningsbara förpackningar. Returglas är ett av de mest miljövänliga förpackningsalternativen – men bara om flaskorna pantas rätt. I dag misstas många returglasflaskor för engångsglas och hamnar felaktigt i glasåtervinningen.

Följande gäller från 1 juni 2025:

• Alla Systembolagsbutiker och många livsmedelsbutiker tar emot returglasflaskor.
• 3 kronor pant (inklusive moms) gäller för 33 cl returglasflaska.
• 3 kronor pant (inklusive moms) gäller för 50 cl returglasflaska.
• Oförändrade artikelnummer och EAN-koder. Pantvärdet styrs av flaskans vikt och form.
• Panten för backar är oförändrad.

Tillsammans kan vi minska svinnet och bidra till ett mer hållbart system. Panta mera!

Läs mer i vårt pressmeddelande

Ett gemensamt initiativ inom dryckesbranschen har lett till att mängden tillsatt socker i läsk minskat med i genomsnitt 36 procent per liter i Sverige. Bakom satsningen står medlemsföretag i Sveriges Bryggerier, som överträffat målet om 15 % minskning 2019–2024. Totalt har sockermängden i läsk minskat med 28 % under femårsperioden.

– Det visar att man kan komma långt genom att satsa stort på produktutveckling, säger Anna-Karin Fondberg, vd på Sveriges Bryggerier.

Sockerfri läsk står nu för 59 % av försäljningen, en ökning som drivs av målmedveten produktutveckling och fler sockerfria produkter. Samtidigt satsar läskproducenterna också på minskad sockermängd i traditionell läsk.

Läs mer här

Som både historisk arkeolog, sommelier och whiskydomare är Hanna Tunberg en mångsidig kraft inom svensk dryckeskultur. Nu kartlägger hon framväxten av svensk bryggerinäring med hjälp av Franz Heiss-stipendiet och hennes fynd skänker nya insikter om ölets roll i Sveriges historia.

När vi möter Hanna Tunberg är hennes kalender fulltecknad. Påskens populära pop up-event på Gotlands Bryggeri, där hon är ansvarig för besöksverksamheten, har just avslutats. Nu väntar en ombyggnation för att ta emot ännu fler besökare, ett uppdrag som whiskydomare i Göteborg samt en föreläsning i Kalifornien om whiskyhistoria.

Vid sidan av jobbet på bryggeriet undervisar Hanna på sommelierutbildningar inom öl, ölhistoria och whisky. Sedan hon mottog Franz Heiss-stipendiet förra året har hon även påbörjat en förstudie i syfte att så småningom doktorera inom ölhistoria, vilket är ett område som hon brinner för.

En outforskad historia

– Bryggerinäringens framväxt i Sverige är fortfarande relativt obeforskad. Samtidigt finns ett växande intresse för öl här i landet, men vi saknar ofta historisk förankring. Det vill jag ändra på, säger Hanna.

Hon berättar att hennes nuvarande fokus ligger på perioden 1000–1300-talet, där de första tecknen på professionell bryggning börjar framträda i arkeologiska fynd.

En förstudie tar form

Planen var att ägna januari helt åt forskning, men arbetsbördan på bryggeriet satte käppar i hjulen. I stället viker Hanna en dag i veckan åt förstudien, där hon samlar litteratur, knyter kontakter och söker efter relevanta utgrävningar.

– Jag har haft stor hjälp av arkeobotaniker som analyserar växtrester. Jag letar efter spår av malt, det är en viktig pusselbit. Många forskare sitter på information utan att veta att den är relevant för ölhistorien. Det gäller att hitta dem, berättar hon.

Ett spännande fynd har gjorts i Lödöse där man i ett nedbrunnet hus från 1300-talet hittat bränd malt, dryckeskärl, speltärningar och mynt. Troligtvis rör det sig om en kombinerad taverna och bryggeri.

En mångfasetterad ölkultur

Hanna har också studerat gotländska skattelängder från 1400- och 1500-talet där bryggkärl och importerad öl nämns. Även Olaus Magnus skrifter från tidigt 1500-tal vittnar om en enorm variation av öltyper, något vi idag lätt glömmer bort.

– Förr bryggdes 95 procent av all öl i hemmet. Varje bryggerska hade sin egen stil. Idag är vi ganska insnöade på lageröl, men variationen var mycket större förr.

Politikens roll i bryggning

Vad som styrde ölstilarna? Hanna pekar på politik och maktstrukturer. Humlad öl var förknippad med Hansan som hade monopol på humlehandeln, medan ohumlad öl ofta smaksattes med örter som älggräs och pors – resurser kyrkan kontrollerade.

– Även de tyska renhetslagarna var ett sätt att gynna ekonomiska eliter snarare än att värna om renheten i ölet.

Framtidsdrömmar och tips till andra

Förstudien planeras vara klar innan sommaren och Hanna hoppas på publicering i en vetenskaplig tidskrift. Den långsiktiga drömmen är en doktorsavhandling.

Till andra inom bryggerinäringen som funderar på att söka Franz Heiss-stipendiet har hon tydliga råd:

– Vill du forska? Avsätt tid i block, annars tappar du tråden. Och om du vill gå en utbildning – gör det bara! All kunskap kommer till användning, ofta på oväntade sätt.

Slutligen – har du en favoritöl?

– Det beror på maten, men just nu gillar jag goose. Den är fräsch med sin syra och sälta – perfekt till varmare väder.

För dig som brinner för bryggeribranschen och vill utveckla din passion för att bidra till bryggerinäringens framtid finns nu möjlighet att söka stipendium genom Franz Heiss fond. Sista ansökningsdag är 18 maj.
Läs mer här

Franz Heiss fond

Franz Heiss d.ä. föddes 1838 i Bayern och dog 1898 i Stockholm. Han var bryggare och industriman, bl a delägare i Hamburgerbryggeriet och en av initiativtagarna till AB Stockholms Bryggerier. Franz Heiss fond bildades 1937, 39 år efter hans död. Det var hans son, Franz Paul d.y. som också var bryggare, som lät instifta fonden. Fondens medel ska användas till studiehjälp åt svenska bryggerielever och bryggmästare samt till understöd åt behövande medlemmar av Svenska Bryggareföreningen.

Stipendiemöjligheten omfattar samtliga dryckeskategorier inom bryggerinäringen så som öl, cider, läsk, vatten och övriga bryggeriprodukter.

Katja Werner blir ny ansvarig för Public Affairs och kommunikation på Sveriges Bryggerier. Katja, som har ett långt engagemang inom Moderaterna, kommer närmast från rollen som kanslichef hos Moderaterna i Region Stockholm.  Där har hon bland annat drivit utvecklingen av politisk strategi och opinionsbildning. Dessförinnan har hon arbetat på Kry International och AbbVie med ansvar för policy och samhällskontakter. Katja tillträder sin nya tjänst den 5 maj.

Vi hälsar Katja varm välkommen. Läs mer om Katja i vårt pressmeddelande.