En ny rapport från Sveriges Bryggerier visar aktuella trender och förändringar inom dryckesförpackningar och konsumtionsmönster för 2023. Rapporten, baserad på försäljningsdata från Delfi Marknadspartner, ger insikter i hur svenskarnas preferenser för olika förpackningstyper och drycker utvecklas.

Rapporten “Totalmarknadsskattning Svensk Dryck 2023” visar att aluminiumburk är den vanligaste dryckesförpackningen i Sverige. Försäljningen av dryck på burk ökade med 3 procent. 44 procent av bryggeriernas drycker säljs nu i burk, jämfört med 42 procent året innan. Även försäljningen av dryck på fat ökade med 3 procent och allra mest ökade försäljningen av drycker i tank, som ökade med 5 procent.

– Rapporten visar tydligt hur konsumenternas preferenser förändras och hur branschen anpassar sig till nya trender och krav. Vi ser en ökande efterfrågan på hållbara förpackningsalternativ och en betydande ökning av osockrade drycker, vilket speglar en medvetenhet och förändrade vanor hos svenska konsumenter, säger Anna-Karin Fondberg, vd på Sveriges Bryggerier.

Den näst mest populära dryckesförpackningen är PET-flaska som 2023 minskade aningen i volym (-2%) men behåller sin marknadsandel på 40 procent.

Engångsglas minskade däremot med 18 procent, vilket dels tyder på en förändring i kunders och konsumenters preferenser mot mer hållbara alternativ. Dels kan det kopplas till ett skifte mot lågprisprodukter på burk som en effekt av konjunkturen.

Förändringar i läskkonsumtion – stor ökning av osockrad läsk

Försäljningen av osockrad läsk ökade med 3 procent under 2023, medan sockrad läsk minskade med 5 procent. Den totala försäljningen av läsk var i linje med föregående år (-0,1%).

– Här ser vi en tydlig trend sedan flera år tillbaka som tydligt visar på att branschens initiativ att sänka sockerhalten går bra. Osockrad läsk står för över hälften av den sålda läsken i Sverige och vi är stolta över att vi på relativt kort tid utvecklat produkter som hjälper konsumenter att reducera sitt sockerintag, säger Anna-Karin Fondberg.

Försäljningen av vatten minskade med 4 procent, vilket framför allt kopplas till den kalla och regniga sommaren 2023. Försäljningen av cider var stabil under 2023, med en total volym som är oförändrad från föregående år. Starkcider visade en positiv trend med en ökning på 2 procent.

Exportsuccén Swedish Cider

En annan spaning är att vi ser ett ökat intresse utomlands för exportsuccén Swedish Cider av lägre alkoholstyrka. Idag säljs 75 procent av svensktillverkad cider på export. Tidigare har dessa volymer i princip uteslutande bestått av starkcider, men förra året exporterades över 9 miljoner liter svensk cider med en alkoholstyrka på max 2,25 vol%, vilket kan jämföras med 1 miljon liter föregående år.

Fortsatt tillväxt för energidryck och alkoholfri öl

Försäljningen av funktionsdrycker fortsätter att öka, med en total tillväxt på 7,5 procent jämfört med föregående år. Energidrycker har den starkaste tillväxten inom denna kategori med en ökning på 8 procent.

Försäljningen av alkoholfri öl ökade med 4 procent under året och närmar sig försäljningen av 2,8 procentig folköl ,vilket visar på en fortsatt positiv trend för alkoholfria alternativ.

När det gäller starköl ökade försäljningen med 1 procent 2023, medan övriga ölsegment backade i försäljning.

– Bryggeribranschen är lyhörd och hakar på nya trender, och där är energidryck en stor del samtidigt som cider har blivit en exportsuccé. Dagens klassiska bryggeri gör inte bara öl längre utan även cider, blanddrycker och energidrycker.  Man har blivit ett betydligt bredare dryckesföretag, säger Anna-Karin Fondberg.

Mer detaljerad statistik hittar du här

Svenska bryggerier fortsätter att visa vägen inom hållbarhetsarbetet och minskar sitt klimatavtryck i så gott som alla förpackningsslag. Det visar den senaste livscykelanalysen (LCA) av dryckesförpackning från branschorganisationen Sveriges Bryggerier.

Sveriges Bryggerier låter regelbundet genomföra livscykelanalyser (LCA) på förpackningstyper som används av organisationens medlemmar. Det är viktigt för att säkerställa att branschens ansträngningar för minskat miljöavtryck ger resultat. Den nya rapporten, som är genomförd av forskningsinstitutet RISE och baseras på analys från 2023 med data från 2022, ger en detaljerad bild av branschens miljömässiga framsteg som görs med olika förpackningstyper som används.

– Bryggerinäringen arbetar sedan länge medvetet med både återvinning och utveckling av nya förpackningstyper. Men vi måste ständigt vara lyhörda och redo att testa nya lösningar, för att bli ännu bättre och nå allt tuffare miljömål. Vi är stolta över de framsteg våra medlemmar har gjort och fortsätter att göra. Vårt fokus på förnybara och återvunna material har lett till signifikanta minskningar i klimatpåverkan från våra förpackningar, Anna-Karin Fondberg, VD på Sveriges Bryggerier.

De svenska bryggerierna har länge varit pionjärer inom återvinning och hållbarhet. Från att införa världens första landsomfattande pantsystem till att svenskarna idag är bland de bästa i världen på att panta och återvinna våra förpackningar, stärker branschen sitt engagemang för att minska klimatavtrycket.

Rapporten visar bland annat att branschen använder mer återvunnet material. Man ser också särskilt stora förbättringar i miljöprestanda för större PET-flaskor som har minskat sin klimatpåverkan med 32 procent sedan förra studien som genomfördes 2018. Generellt sätt används även en mindre mängd material idag och man ser även en högre fyllnadsgrad i transporter mycket tack vare detta.

– Branschens åtgärder visar ett starkt engagemang för en cirkulär ekonomi där varje förpackning är utformad för att skydda drycken, för att passa olika tillfällen och för att återvinnas. Hur drycken ska konsumeras, vilken mängd som behövs och om det ska gå att återförsluta förpackningen påverkar vilken förpackning som är bäst miljömässigt för olika specifika tillfällen, Anna-Karin Fondberg.

Trots utmaningarna som kvarstår är branschen optimistisk. Med fortsatta investeringar i teknologi och infrastruktur, samt lagstiftning som stödjer miljövänlig innovation, är Sveriges Bryggerier väl positionerade för att uppnå sina ambitiösa miljömål.

Ladda ner LCA-rapporten här

Sveriges Bryggerier delar två gånger om året ut utbildningsstipendier från Franz Heiss Fond för att främja ökad kompetens och tillväxt inom bryggeribranschen. I juni delas stipendierna ut till Magnus Vasilis på Poppels Bryggeri och Hanna Tunberg på Gotlands Bryggeri.

Ökad kompetens är en viktig faktor för fortsatt positiv utveckling för Sveriges över 400 aktiva bryggerier. För att främja branschens kompetensutveckling erbjuder Sveriges Bryggerier möjligheten att söka två olika utbildningsstipendier genom stiftelsen Franz Heiss två gånger om året.

– Vår omvärld förändrar sig fort, liksom tekniken och preferenser hos kunder och konsumenter. Det känns viktigt att vi fortsätter att ligga i framkant, berättar Anna-Karin Fondberg, VD på Sveriges Bryggerier.

Stora Franz Heiss till Magnus Vasilis, Poppels Bryggeri

Sveriges Bryggerier har denna gång valt att ge Stora Franz Heiss stipendiet till Magnus Vaselis, produktionschef på Poppels Bryggeri. Han kommer att använda stipendiet för en ledarskapsutbildning för att utveckla sin roll som personalansvarig.

– Jag har studerat bryggeriteknik, är utbildad domare och certifierad ciceron så jag har en bra förståelse för bryggprocessen. Men jag känner att jag saknar en del verktyg i min roll som personalansvarig. Jag förstår vikten av bra ledarskap och ser detta som en viktig utveckling för vårt bryggeri, säger Magnus Vaselis.

Lilla Franz Heiss till Hanna Tunberg, Gotlands Bryggeri

Hanna Tunberg, ansvarig för besöksverksamheten på Gotlands Bryggeri, tilldelas Lilla Franz Heiss stipendiet. Hon kommer att använda stipendiet för en förstudie för att i framtiden kunna doktorera på ämnet ölhistoria.

– Förutom att jag är utbildad sommelier med inriktning på sprit och öl är jag också fil. mag. i historisk arkeologi. Det har länge varit min ambition att göra en förstudie i ämnet ölhistoria och lyfta framför allt den tidiga professionaliseringen av bryggning i Sverige. Framväxten av

bryggerinäringen är relativt obeforskad och ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Jag vill också mena att Sveriges ölscen skulle dra nytta av att kunna förankra det allt starkare intresset för öl i vår egen historia , säger Hanna Tunberg på Gotlands Bryggerier.

Till hösten kommer en ny möjlighet att söka utbildningsstipendier genom Franz Heiss Fond.

Två stipendier delas ut två gånger om året i Franz Heiss namn

Franz Heiss-stipendierna består av två stipendier: Stora Franz Heiss-stipendiet på 50 000 kr som är exklusivt för personer som arbetar vid ett medlemsföretag i Sveriges Bryggerier, och Lilla Franz Heiss-stipendiet på 25 000 kr som är öppet även för personer som inte har anknytning till Sveriges Bryggerier eller bryggeribranschen ännu.

Utbildningsstipendierna finansieras genom Franz Heiss fond som startades 1937. Sedan 2022 delas stipendierna ut två gånger per år. Tidigare stipendiater har framför allt varit intresserade av de bryggeritekniska utbildningarna som erbjuds på yrkeshögskolorna i Ludvika, Campus Nynäshamn och Kristianstad. Det finns även stipendiater som studerat utomlands eller valt att fördjupa sina kunskaper kring exempelvis utveckling av ekologisk öl, mikrobiologi, glutenfri öl samt humleodling.

Franz Heiss fond

Franz Heiss d.ä. föddes 1838 i Bayern och dog 1898 i Stockholm. Han var bryggare och industriman, bl a delägare i Hamburgerbryggeriet och en av initiativtagarna till AB Stockholms Bryggerier. Franz Heiss fond bildades 1937, 39 år efter hans död. Det var hans son, Franz Paul d.y. som också var bryggare, som lät instifta fonden. Fondens medel ska användas till studiehjälp åt svenska bryggerielever och bryggmästare samt till understöd åt behövande medlemmar av Svenska Bryggareföreningen.

I det förslag om gårdsförsäljning som idag har presenterats av regeringen föreslås att alkoholhaltiga drycker ska kunna säljas i begränsad mängd av mindre bryggerier, destillerier och vingårdar till besökare. Regeringen bedömer att reformen kan genomföras samtidigt som Systembolagets ställning kan bibehållas. Utgångspunkten i reformen är att gårdsförsäljning stöttar svensk besöksnäring och inte alkoholproduktion. Sveriges Bryggerier anser att nuvarande förslag riskerar att endast få marginellt genomslag för svensk besöksnäring eftersom större delen av bryggerinäringen enligt förslaget blir exkluderade på grund av storlek.

– Om det är besöksnäringen som står i fokus så borde det inte spela någon roll hur stor produktionen är. Även större bryggerier, som på flera sätt redan i dag är en etablerad och uppskattad del av besöksnäringen, borde kunna få möjlighet att sälja sina produkter till sina besökare. Vi noterade också att den av utredningen föreslagna årliga produktionsvolymsbegränsningen av öl och cider om 500 000 liter i regeringens förslag nu sänkts till 400 000 liter. En ren diskriminering inom besöksnäringen på grundval av hur stor produktionsvolymen är framstår som ologisk om målet är att främja svensk besöksnäring, säger Anna-Karin Fondberg, VD Sveriges Bryggerier.

För Sveriges Bryggerier är det centralt att gårdsförsäljning inte utgör ett hot mot Systembolaget. Det gäller även det sortiment som erbjuder lokala och småskaliga produkter, Tillfälligt och Lokalt Sortiment (TSLS). Ett avskaffande eller nedskärning av TSLS skulle vara ett dråpslag mot Sveriges hantverksbryggerier och därmed den mångfald som i dag karaktäriserar svensk bryggerinäring.

– För mindre bryggerier är försäljningen via detta sortiment den största inkomstkällan. Därför bör det också säkerställas att Systembolaget även fortsättningsvis kan tillhandahålla tillfälligt och lokalt sortiment i sina butiker, säger Anna-Karin Fondberg.

Det förslag om gårdsförsäljning som regeringen nu aviserat slår fast att tillverkarens produktionsvolym årligen får uppgå till högst 75 000 liter spritdrycker, 400 000 liter jästa drycker med upp till 10 volymprocent alkohol (exempelvis öl eller cider) eller 200 000 liter jästa drycker med mer än 10 volymprocent alkohol (exempelvis vin och fruktvin). Försäljningen per konsument vid samma besökstillfälle ska inte överstiga 0,7 liter spritdryck, tre liter vin, tre liter andra jästa drycker, och tre liter starköl. Varje besök ska också inkludera ett obligatoriskt utbildningstillfälle för att få köpa dryck.

Regeringen planerar för att gårdsförsäljning ska införas under det första halvåret 2025.

På Sveriges Bryggeriers årsmöte den 24 april valdes Mats Wahlström till ny styrelseledamot. Mats är vd och grundare av Poppels Bryggeri i Göteborg och kommer att bidra både med gedigen branscherfarenhet och passion för hantverket.

På årsmötet lyftes att Sveriges bryggeribransch är en central del av livsmedelsnäringen. Bryggeriernas försäljningsvolym uppgick 2022 till 1,9 miljarder liter vilket motsvarar ett konsumentvärde av 66 miljarder kronor. Idag arbetar cirka 5 000 personer inom bryggerinäringen i landet. Det finns en styrka inom bryggeribranschen, i form av innovation, kreativitet, smakupplevelser, engagemang och ansvarstagande för hållbarhetsutvecklingen. Samtidigt står branschen inför en rad utmaningar som kostnadsökningar, EU direktiv och höjda skatter & avgifter.

– Mats har varit med från starten av Poppels 2012 som gjort en imponerande resa. Samtidigt har han och Poppels varit en del av utvecklingen i branschen som växt från att bestå av ett 70-tal bryggerier när Poppels startade, till idag över 400. Mats är väl insatt i de möjligheter och utmaningar som branschen står inför och kommer att vara ett bra tillskott i det framtida arbetet, säger Sveriges Bryggeriers ordförande Helena Bragd.

– Jag har flera års erfarenhet av bryggeribranschen där jag haft förmånen att arbeta med både produktion och företagsutveckling. Det gör att jag har stött på flera aspekter av både möjligheter och utmaningar. Jag tror att jag kan bidra i en branschgemenskap, säger Mats.

Följande styrelse valdes på Sveriges Bryggeriers ordinarie årsstämma den 24 april:

– Helena Bragd, ordförande

– Peter Bronsman, vd Kopparbergs Bryggeri

– Henrik Dunge, vd Åbro Bryggeri

– Sofie Eliasson-Morsink, vd Coca-Cola Europacific Partners

– Peter Hammarstedt, vd Carlsberg Sverige

– Carl Krönlein, vd Krönleins Bryggeri

– Fredrik Spendrup, vd Spendrups

– Mats Wahlström, vd Poppels Bryggeri

I förra veckan kom domen från Patent- och marknadsdomstolen angående vårt medlemsbryggeri Poppels bilder på alkohol i sociala medier som förbjöds av Konsumentombudsmannen (KO) våren 2022. Patent- och marknadsdomstolen meddelar att man underkänner KO:s påstående om att öl inte får fotas i en miljö, samtidigt som man säger att mat inte får vara en del av den miljön.

Konsumentombudsmannen (KO) beslutade under våren 2022 att förbjuda Poppels Bryggeri att använda åtta specifika bilder i sociala medier med ett hot om vite på en miljon kronor. Bilderna visar maträtter tillsammans med öl från Poppels samt en bild på öl med en öltunna. Detta anser Konsumentverket inte är måttfullt nog och strider mot lagen. Poppels Bryggeri överklagade förbud och vite, och frågan har nu behandlats i Patent- och Marknadsöverdomstolen. Med den nya domen som kom i förra veckan får KO rätt på sju av åtta punkter i Patent- och marknadsdomstolen.

– Poppels strider för alla svenska bryggerier när de ifrågasätter Konsumentverkets bedömning. Därför har vi på Sveriges Bryggerier tillsammans med vår styrelse fattat beslutet att stötta Poppels hela vägen. Myndighetens tolkning är ett hot mot den svenska bryggerinäringen, som i praktiken inte skulle få berätta om sina varumärken på samma sätt som sina utländska konkurrenter, säger Anna-Karin Fondberg, vd på Sveriges Bryggerier.

– Det är en principiellt viktig dom och en delseger. Den visar att bildregeln inte är absolut, utan att man måste bedöma varje enskild bild utifrån målet med lagstiftningen och inte enligt lagens ordalydelse. Matrekommendationer till öl är både informativt och något som bidrar till att öl och mat intas tillsammans vilket gynnar folkhälsan. I den delen tycker jag att domstolen borde ha resonerat annorlunda. Det blir absurt med ett krav på matservering vid servering av alkohol, samtidigt som man inte får visa maten och alkoholen på samma bild, säger Mattias Grundström, Alkoholgranskningsmannen.

Poppels får rätt om bilden med trätunnor eftersom Patent- och Marknadsöverdomstolen menar att tunnorna på bilden är relevanta för att den aktuella ölsorten är lagrad i ektunnor. Domstolen har även sänkt vitesbeloppet från en miljon kronor till 500 000 kronor för respektive förbud om företaget bryter mot förbudet framåt.

Läs mer i Poppels pressmeddelande

Kontaktuppgifter:
Mattias Grundström
agm@alkoholgranskningsmannen.se
070-820 70 40

Svensk bryggerinäring växer och idag finns över 400 aktiva bryggerier i Sverige. Ökad kompetens är en viktig faktor för fortsatt positiv utveckling. Sveriges Bryggerier erbjuder nu möjligheten att söka två olika utbildningsstipendier genom stiftelsen Franz Heiss.

• Stora Franz Heiss-stipendiet, 50 000 kr – exklusivt för anställda vid Sveriges Bryggeriers medlemsföretag.
• Lilla Franz Heiss-stipendiet, 25 000 kr – öppet även för medarbetare hos övriga bryggerier samt kandidater som ännu inte är verksamma inom bryggeribranschen.

Utbildningsstipendierna finansieras genom Franz Heiss fond som startades 1937. Sedan 2022 delas stipendierna ut två gånger per år. Tidigare stipendiater har framför allt varit intresserade av de bryggeritekniska utbildningarna som erbjuds på yrkeshögskolorna i Ludvika, Campus Nynäshamn och Kristianstad. Det finns även stipendiater som studerat utomlands eller valt att fördjupa sina kunskaper kring exempelvis softdrinks- och blanddrycksproduktion, ekologisk öl, mikrobiologi, glutenfri öl samt humleodling. Stipendiemöjligheten omfattar samtliga dryckeskategorier inom bryggerinäringen såsom öl, cider, läsk, vatten och övriga bryggeriprodukter.

– Vår omvärld förändrar sig fort, liksom tekniken och preferenser hos kunder och konsumenter. Det känns viktigt att vi fortsätter att ligga i framkant. Därför vill vi satsa på att stimulera och möjliggöra kompetensutveckling inom branschen, berättar Anna-Karin Fondberg, VD på Sveriges Bryggerier.

Sista ansökningsdag är den 1 juni 

Franz Heiss fond
Franz Heiss d.ä. föddes 1838 i Bayern och dog 1898 i Stockholm. Han var bryggare och industriman, bl a delägare i Hamburgerbryggeriet och en av initiativtagarna till AB Stockholms Bryggerier. Franz Heiss fond bildades 1937, 39 år efter hans död. Det var hans son, Franz Paul d.y. som också var bryggare, som lät instifta fonden. Fondens medel ska användas till studiehjälp åt svenska bryggerielever och bryggmästare samt till understöd åt behövande medlemmar av Svenska Bryggareföreningen.

I ett branschgemensamt initiativ har medlemsföretagen i Sverige Bryggerier åtagit sig att minska det tillsatta sockret i läsksortimentet med 15 procent mellan åren 2019-2025. I februari kom en delrapport som visar att branschen sedan 2019 redan nu minskat sockerhalten med i genomsnitt 28 procent per liter och därmed nästan ett år i förtid med råge uppnått målet.

– Branschen har satt ett gemensamt mål för sockerreduktion i läsk och en metod för att kunna mäta och avrapportera måluppfyllelse. Det är väldigt roligt att se att dryckesproducenterna redan i förtid med råge har uppnått målet genom att satsa stort på sin produktutveckling, säger Erika Danckwardt-Lillieström, ansvarig för kommunikation och samhällskontakter på Sveriges Bryggerier.

Branschen har uppnått resultatet på olika sätt. I Sverige har bryggeribranschen satsat på ett ökat utbud av sockerfria produkter, med resultatet att sockerfri läsk idag utgör 53 procent av försäljningen. Samtidigt arbetar producenterna med att sänka sockerhalten i de sockrade produkterna.

– För Coca-Cola i Sverige är det viktigt att erbjuda valmöjligheter för konsumenten. Det ska finnas ett brett urval av goda drycker helt utan socker eller med mindre tillsatt socker. Exempelvis har vi just lanserat ett nytt recept på Fanta Orange där vi minskat sockret väsentligt, säger Lisa Wahlström, hållbarhetsdirektör Coca-Cola Europacific Partners i Sverige.

– Vi på Carlsberg arbetar målmedvetet för att erbjuda goda sockerfria alternativ. Detta har tagits emot väl av konsumenter som vill kontrollera sitt sockerintag och vi fortsätter satsa på lägre sockernivåer för att tillsammans driva förändring inom dryckesbranschen, säger Peter Hammarstedt, vd på Carlsberg Sverige.

I förra veckan rapporterade Livsmedelsverket sin slutsats av ett regeringsuppdrag att livsmedelsbranschen genom frivilliga överenskommelser kan och vill minska salt- och sockerinnehållet i livsmedel. Frivilliga åtgärder – till skillnad från tvingande åtgärder och lagstiftning – är ett effektivt sätt att förvalta och förstärka företagens inneboende engagemang i folkhälsofrågor. Frivillighet maximerar potentialen för att skapa varaktiga förändringar och minimerar samtidigt risken att försämra konkurrenskraften. Den kraftiga ökningen av andelen sockerfri läsk är ett tydligt exempel.

Läskproducenterna ligger i framkant och är föregångare när det gäller sockerreduktion.

Mellan 2002 och 2012 reducerades socker i läsk med 12 procent i genomsnitt i EU. Branschen i EU tog ett gemensamt åtagande om 10 procents ytterligare sockerreduktion från 2019 till 2025, och svenska läskproducenters mål är alltså högre än så. Fortsatta frivilliga åtaganden kommer driva på utvecklingen ännu mer.

– Dryckesbranschen har jobbat med detta initiativ i flera år, och vi kommer att fortsätta även efter att regeringsuppdraget är slut. Vi ser det som branschens ansvar att erbjuda kunden valmöjligheter och ge tydlig information så att de som vill begränsa sitt kaloriintag kan göra det, säger Erika Danckwardt-Lillieström.

Under 2024 kommer branschen att titta på nya mål som man ska börja jobba mot med start 2025 när den nuvarande satsningen officiellt gått i mål.

Bryggeribranschen kämpar på i lågkonjunkturen. Siffror från Delfi visar att bryggeriernas totala försäljning backade med 0,5% under 2023. Tillväxten i branschen drivs av energi- och funktionsdrycker, sockerfri läsk samt alkoholfri öl. Medan folköl, lättöl och vatten drabbats av vikande försäljningssiffror.

Idag arbetar cirka 5 000 personer inom bryggerinäringen i landet och här finns en enorm bredd. Allt från småskaliga familjeföretag till stora, internationella bolag. Den svenska bryggerinäringen omsätter idag 21 miljarder kr. Tillväxten drivs, enligt senaste bryggerirapporten, av en hälsotrend där sockerfri läsk och alkoholfri öl ökar. Bryggerirapporten visar också att 80 procent av ölen och 95 procent av cidern på Systembolaget är tillverkade i Sverige.

Nu visar preliminära siffror för 2023 från Delfi en total nedgång på 0,5 procent för bryggerinäringen, men stora variationer i olika segment. Trots en blygsam volymnedgång brottas bryggerinäringen, liksom många andra näringar, med höga kostnadsökningar och därmed en väsentligt lägre lönsamhetsutveckling.

– De senaste åren har vi sett en dramatisk kostnadsökning på flera fronter vilket drabbar både konsumenternas köpkraft och vår intjäningsförmåga. Det har slagit hårt ekonomiskt mot bryggeribolagen. Även om det är marginella volymminskningar är tappet i kronor och ören väldigt stora, säger Anna-Karin Fondberg, vd på Sveriges Bryggerier.

Tufft för hotell- och restauranger

Sett till bryggerinäringens försäljningskanaler ökade bryggeriernas försäljning på Systembolaget något (+0,3%). I dagligvaruhandeln ser vi ett mindre tapp (-0,2%). Tuffast är det för hotell- och restaurangsegmentet där bryggeriförsäljningen backade med 3,1%.

Produktutveckling möter en växande hälsotrend

En tydlig hälsotrend skapar tillväxt i branschen. På produktnivå står energidrycker för den starkaste utvecklingen (+12,8%) och sockerfri läsk (+4,1%). Alkoholfri öl fortsätter också att öka (+2,1%).

– Den pågående hälsotrenden har mötts upp av en omfattande produktutveckling från branschens sida. Mycket av den pågående tillväxten leds av energi- och funktionsdrycker, sockerfri läsk samt alkoholfri öl, säger Anna-Karin Fondberg.

Även starköl (dvs öl >4,5 vol%) ökar något (+0,5%). Cider och blanddryck har också haft en stark utveckling och ökar med +1,2% respektive 0,6%.

En kall och regnig sommar i kombination med lågkonjunkturen har påverkat försäljningen av vatten hårt. Här ser vi ett tapp på 5,2%. Främst tappar försäljningen av stilla vatten (-15,8%), men även kolsyrat vatten backar i försäljning med 3,9%.