Skrivet av Cecilia Giertta 08-09-2009 | 2 kommentarer
Ingen skulle vara gladare än Sveriges Bryggerier om Sorads (Centrum för socialvetenskaplig alkohohol- och drogforsknings) siffror som presenterats i en rapport i veckan skulle vara sann. Att införseln av alkohol verkligen minskat med 30 procent under årets första sex månader och att vi svenskar minskat vårt starkölsdrickande från resandeinförsel med 25 procent. Men Sorads siffror stämmer tyvärr inte alls med Sveriges Bryggeriers.
Utifrån den egna statistik de svenska bryggerierna för, ökade exporten av öl till gränshandeln i Tyskland med 19 procent under årets första fyra månader och med ytterligare 7 procent under maj-juli. Efterfrågan av svenskt öl vid gränshandeln i Tyskland har alltså varit fortsatt mycket stor, liksom den ökade försäljningen. Även hemma har försäljningen varit mycket god och juli var en rekordmånad för bryggerierna.
Drickandet av insmugglat starköl har också enligt Sorad minskat, med 13 procent under årets första sex månader. Hur Sorad fått fram dessa siffror är svårt att förstå, alla inblandade vid gränserna intygar fortsatt enorm införsel, och vid gränsbutikerna i Tyskland försvinner den svenska ölen i ett nafs in i lastbilar som kör tillbaka ölen till Sverige. Oftast är det kriminella gäng som säljer direkt till de svenska tonåringarna som så klart inte behöver visa legitimation.
Fortfarande efterlyser Sveriges Bryggerier statistik som stämmer med verkligheten. Först då kan vi alla enas om att vi behöver agera för att hindra våra ungdomar från att supa ihjäl sig. Och först då kan vi enas om att sänka den svenska alkoholskatten till en EU-anpassad nivå, och därmed minska smugglarens marginal. Så att det inte längre blir lönsamt att smuggla och vidareförsälja. Men först behöver vi pålitlig statistik.
Skrivet av Fredrik Sörbom 25-08-2009 | inga kommentarer
I ett program på SVT i måndags kunde man se att en del inte fungerar som i Sverige – alls.
I Storbritannien räknar man med att bara 25 procent av alla plastflaskor för vatten, läsk och andra drycker sopsorteras. Resten går i soporna och hamnar då ofta på deponi – alltså sophögen. Och de flaskor som ändå återvanns eldades upp.
Energiåtervinning är ju alltid något, men slösaktigt jämfört med att materialåtervinna förpackningarna, som Sverige gör. I Sverige har vi sedan länge ett väl fungerande pantsystem, och här återvinns nära nio av tio PET-flaskor och burkar, och blir till nya burkar och flaskor. Ganska självklart kan vi i Sverige tycka, men vi är faktiskt världsledande!
I Programmet beskrevs hur vatten på flaska transporteras ända från Fiji på andra sidan jordklotet till England, men det är faktiskt förpackningarna som utgör den större andelen av en vattenflaskas miljöpåverkan. Importerat flaskvatten har flera gånger så hög klimatpåverkan som svenskt – inte så mycket på grund av långa transporter som på att de kommer i engångsförpackningar. Så att vi i Sverige kan dricka vårt flaskvatten med ett så gott miljösamvete, kan vi faktiskt tacka pantsystemet för.
Skrivet av Cecilia Giertta 19-08-2009 | inga kommentarer
Att gårdsförsäljning skulle tillåtas, dvs att lokala ölproducenter och vingårdar också skulle få tillåtelse att sälja sina produkter på plats, är otänkbart i förslaget på ny alkohollag. Så gott som samtliga politiker var också fortsatt väldigt restriktiva när det gäller alkoholpolitiken i den enkät Sveriges Bryggerier hade inför EU-valet tidigare i somras.
Men både centern och kanske också moderaterna verkar nu vilja gå emot utredningens förslag. Och i en debattartikel i den kristna tidningen Dagen är nu också åtminstone en kristdemokrat och en folkpartist för gårdsförsäljning av lokaproducerat öl, vin och cider. Gårdsförsäljning strider inte mot Systembolagets monopol skriver artikelförfattarna som tvärtom ser det lokalproducerade som en del i turistnäringen.
“Gårdsförsäljning av alkohol har en stor potential för den lokala turismen som besöks- och upplevelseplatser. I Sverige finns ett stort intresse för närproducerat livsmedel och småskaliga svenska alkoholproducenter har visat ett stort intresse för gårdsförsäljning. Att kunna provsmaka och utan mellanhänder köpa med sig lokalproducerat öl skulle vara väldigt positivt för lokal turism, landsbygdens sysselsättning och lokala vinproducenters avkastning. ” Skriver artikelförfattarna i Dagen.
Hoppet om en modern alkohollagstiftning är alltså inte helt ute.
Skrivet av Cecilia Giertta 18-08-2009 | inga kommentarer
Från maj till juli importerade vi i Sverige 13 miljoner liter svenskt stark- och mellanöl från gränshandeln i Tyskland. Det innebär i runda tal 120 000 bilresor för att köpa oskattad svensk öl utanför gränsen och sen åka hem med den igen. 13 miljoner liter öl är 19 procent av Systembolagets ölförsäljning under maj-juli.
13 miljoner liter är det svenskproducerade öl som vi svenskar tar med oss hem. Hur mycket utländsk öl vi tar med oss från gränshandeln finns ingen statistik på.
13 miljoner liter. Det är lika med 108 000 flak burköl. På tre månader. Det är ganska mycket öl. Öl som inte finns med i den officiella statistiken över hur vi svenskar konsumerar öl. Öl som säljs för tre kronor burken istället för de tolv som det kostar på Systembolaget. Med sänkt ölskatt skulle vi inte bara spara på klimatet, utan också kunna förhindra att unga människor dras in i kriminell verksamhet när de köper från ligor som gjort detta med ölsmuggling till sin nya bussiness. Det borde vara värt att tänka på.
Skrivet av Cecilia Giertta 11-08-2009 | 15 kommentarer
Helahälsingland.se presenterar idag en ledarartikel från Ljusdals-Posten med synpunkter på Sveriges Bryggerier. Ledarartikeln presenteras under den infama rubriken Marknadsföring under falsk mantel och innehåller en massa felaktiga påståenden. Eftersom Sveriges Bryggerier inte vill att någon ska sväva i okunskap om vad vi står för har vi förstås skrivit en kommentar till ledarartikeln på tidningens egen sajt. Men många timmar senare är kommentaren ännu inte utlagd, så det får bli en kommentar här istället.
Idag kommer över 30 procent av alkoholen vi dricker i Sverige från gränshandeln, lagligt eller via kriminella nätverk. De kriminella kollar inte ålderslegitimation på köparna, vilket i praktiken innebär att den svenska alkohollagstiftningen i hög grad tappat greppet om den svenska verkligheten. I sin ledarartikel skriver Ljusdals-Posten att “alkoholkapitaliseterna” vill sälja till vilket pris som helst, vilket är ett okunnigt påstående mot en näring som har flertusenåriga traditioner, och där bryggarna än idag känner stor stolthet över sina produkter. Vi vill att våra produkter ska avnjutas, inte missbrukas.
I Sverige, på Systembolaget, kostar en öl runt tolv kronor. Samma öl kostar i Tyskland tre kronor. De svenska bryggerierna har inte råd att avstå från att exportera till gränshandeln, och exporten ökar i takt med efterfrågan, månad för månad. Sveriges Bryggeriers recept på att åter få kontroll över bland annat ungdomsdrickandet är att sänka den svenska skatten på öl, så att det inte blir lönsamt att åka ner till gränsbutikerna, köpa hem den svenska ölen, och så konsumera den och/eller sälja den vidare. Det receptet är enkelt och ansvarsfullt och inget PR-trick, vad än Ljusdals-Posten anser om den saken.
Skrivet av Cecilia Giertta 06-08-2009 | 3 kommentarer
Det nya förslaget på alkohollagstiftningen har kritiserats hårt av bland andra Sveriges Bryggerier och SVL, eftersom gårdsförsäljningen inte ska tillåtas, enligt förslaget. Att inte få sälja ölen på bryggeriet efter en ölprovning, eller vinet på en gård i Sverige efter vinprovning är ett väldigt märkligt förslag. Och nu instämmer Jordbruksverket. I sitt remissvar säger verket att gårdsförsäljning borde kunna tillåtas.
Det är en synpunkt som Sveriges Bryggerier applåderar. Att sälja öl på bryggerierna efter en ölprovning kan knappast vara ett hot mot detaljhandelsmonopolet som Systembolaget har, utan gynnar den lokala entreprenören och skapar ett nyttigt intresse för goda produkter för dess olika smaker, inte dess alkoholstyrka. Med fokus på smak och till vilken mat olika ölsorter ska drickas får vi en sund ölkonsumtion i Sverige. Det är bra, för unga likväl som för gamla.
Nu återstår det att se om Jordbruksverket står ensamt i denna kloka uppfattning bland makthavarna.
Skrivet av Cecilia Giertta 16-07-2009 | 6 kommentarer
Få saker engagerar så mycket som den svenska alkoholskatten och alkoholfrågan. I snart sex månader har jag jobbat på Sveriges Bryggerier och trodde väl aldrig att öl fortfarande kunde vara kontroversiellt. Men det är det, mer i vissa kretsar än andra. Det märktes i Almedalen och det märks också i mejl- och brevfloden till Sveriges Bryggerier från de svenskar som normalt inte är de som går ut på gator och torg och saluför sina åsikter.
Jag har fått lov av en brevskrivare, med initialerna BP, att publicera hans brev och väljer här att göra det i vissa delar. Debatten fortsätter. Ha en fortsatt härlig sommar.
“Hej Cecilia!
Jag har tidigare inte brytt mig så mycket om vissa fyrkantiga människors inlägg i vårt kära lands alkoholdebatter. Men det känns som att anhängare av det fundamentalistiska slaget, alltså ivriga försvarare av vårt alkoholmonopol har gått till överdrift.
Vi kan t.ex. ta en titt på våra grannländer i Norden och EU. Danmark har inget alkoholmonopol, Finland och Norge som har alkoholmonopol säljer alkoholhaltiga drycker upp till ca 4,7 volymprocent i livsmedelsbutikers regi. I EU är det som i Danmark.
Det minsta vi borde göra i Sverige är att åtminstone ha samma förutsättningar som Finland eller Norge. Alltså sälja t.ex. maltdrycker i livsmedelsbutiker upp till ca 4,7 volymprocent. Det borde även gynna alkoholsmonopolsfanatikerna. Går man in i en systembutik så finns det väldigt begränsat sortiment av öl mellan 4-4,7 volymprocent. Det blir att folk handlar öl från ca 5-7 volymprocent. Man är ju ändå på systemet. I våra livsmedelsbutiker säljer man svagt öl upp till 3,5 volymprocent. Så öl mellan 3,5 % till ca 4,7 %, är praktiskt taget ihjälslaget av våra politiker.
Tragiskt! Jag kan bara se detta som dumhet och okunskap. Den goda egenskaperna hos öl ligger just mellan 4-4,7 %. Jag tror att starkölsförsäljningen hade minskat kraftigt vid en höjning av folkölets maxgräns.”
Skrivet av Cecilia Giertta 30-06-2009 | 4 kommentarer
Alla har rätt till sin åsikt och med statistik kan man bevisa i princip vad som helst. Att vi svenskar generellt inte är speciellt förtjusta i reklam är ingen ny sanning. Att vi skulle vara mer positiva till alkoholreklam än till all annan reklam skulle därför förvåna. Mycket.
IQs rapport om svenskarnas syn på alkoholreklamen, drygt hälften vill att den ska få finnas kvar, är därför ingen större nyhet. Däremot kanske slutledningarna om hur mycket alkoholreklam vi har i Sverige är värd att diskutera. Att IQ i sin rapport visar gamla reklamfilmer för sprit kanske också visar att rapporten inte berör oss som brygger öl i någon större bemärkelse, vi har svårt att känna igen oss i dessa filmer.
Totalt satsas det 25 miljarder kronor i svensk marknadsföringsbudget varje år. Mindre i år än tidigare eftersom många företag är rädda att satsa i lågkonjunktur. Av dessa 25 miljarder är 369 miljoner alkoholreklam. 189 miljoner av dessa pengar är satsade i reklamtv-kanaler som inte sänder från Sverige. I Sverige har det varit tillåtet att publicera alkoholreklam i tidningar i fyra år. Att insatserna ökat är därför ganska naturligt, från noll kronor till 180 miljoner kronor är procentuellt flera tusen procent. Men på det hela taget handlar det om en marknadsföringsandel som ökat från noll procent till mindre än en procent.
Det finns viktigare saker för både oss och IQ att fokusera på. Spritsmuggling och gränshandel till exempel. Smuggling då som nu. Och hur viktigt det är att vi i Sverige får kontroll på den alkohol som dricks, så att smugglare inte kan stå för en tredjedel av all försäljning i landet.
Skrivet av Cecilia Giertta | inga kommentarer
Vatten som miljöproblem känns väldigt avlägset i Almedalen på Gotland där värmen emellanåt kan bli kvävande. Många är de besökare som tacksamt tar emot gott och fräscht käll- och mineralvatten och samtidigt intresserat läser Sveriges Bryggeriers vattenbroschyr. Många blir förvånande över den minimiala klimatpåverkan buteljerat svenskt vatten har och blir då också glada att de kan fortsätta dricka detta. Andra blir upprörda eftersom de känner sig lurade av de larmrapporter som kommit genom åren och som målar ut buteljerat svenskt vatten som en miljöskurk.
Miljö och klimat är den största frågan i Almedalen i år, förutom vad politikerna gör för partipolitiska utspel. Från det tunga inledningsanförandet i söndags med Margot Wallström, Mary Robinson, Gro Harlem Brundtland och Maud Olofsson till miljöseminarier om fjärrvärme, elbilar och naturgas i Skåne. Det är spännande och lärorikt och är man inte politiker eller journalist hinner man lära sig mycket. Som utbildningskonferens är politikerveckan i Almedalen sannolikt oslagbart.
Skrivet av Cecilia Giertta 26-06-2009 | 3 kommentarer
Sveriges Bryggerier åker till Almedalsveckan. Där ska vi dela ut en Motbok. Den klassiska Motboken var en bok där det stod hur mycket alkohol du hade tillåtelse att köpa ut på Systembolaget. Var du frånskild fru kunde tilldelningen stanna vid en flaska vin per månad.
Men den motbok Sveriges Bryggerier delar ut, tillsammans med Sprit- och Vinleverantörsförenignen SVL är en bok som är mot smuggelsprit/öl och för en kontrollerad försäljning av öl och vin via Systembolaget. De svenska extremt höga skatterna på öl gör att fler och fler svenskar, trots den svaga kronan, åker till gränshandeln i Tyskland och köper hem sitt svenska öl. Det betyder att det inte finns någon som helst kontroll vem som sen dricker den och annan öl och sprit.
Vi är emot att unga människor kan dricka starköl ohejdat via smuggel och langning. Vi är för försäljning av starköl via Systembolaget. Vi är för en betydande skattelättnad på öl så att det blir utifrån smaken och inte procenten som vi svenskar väljer vårt öl. Därför delar vi ut en Motbok.
Våra medlemmar kommer också att servera gott svenskt källvatten och mineralvatten, naturellt och med goda smaker i Almedalen. Samtidigt som vi talar om den Livscykelanalys IVL gjort åt oss och som visar att den klimatpåverkan som den svenska årskonsumtionen av svenskt buteljerat vatten, på knappt 25 liter, påverkar klimatet med totalt 3,1 kilo CO2 . Svensken totalt påverkar klimatet med tio ton CO2 per år. Så njut av ditt goda buteljerade vatten utan dåligt samvete.
Page 4 of 7 « First ... « 2 3 4 5 6 » ... Last »
