Med intressanta och aktuella trender inom hållbarhet, miljö och hälsa står bryggeribranschen inför spännande utmaningar och möjligheter. Vi söker nu en Projektledare för produktion och logistik med placering i centrala Stockholm.
Läs mer om tjänsten här:
https://www.academicsearch.se/sveriges-bryggerier-projektledare-inom-produktion-och-logistik/
INFÖR ÖLETS DAG: INTERVJU MED Ida Lindberg på Nils Oscar
Hur ser en typisk dag ut på jobbet?
Det är alltid en stor blandning av uppgifter och man får vara beredd att rycka in där det behövs. Mina viktigaste uppgifter är dock att övergripande styra marknadsaktiviteter och driva försäljningen hos våra större kunder; Systembolaget, grossisterna och DVH
Vad är det bästa med bryggeribranschen?
Den underbara kompis-stämningen, passionen för produkten och den enorma kreativiteten.
Hur upplever du svensk ölkultur?
Den blomstrar verkligen och kvaliteten blir bara bättre och bättre. Nu gäller det att vi alla gemensamt pratar vitt och brett om det vi gör, så att fler upptäcker hantverksöl, så att det därmed fortsätter finnas plats för alla bryggerier som finns och tillkommer.
Vad tror du kommer vara nästa stora grej inom öl och bryggning?
Back to basics – efter explosionen med suröl, söta IPA och mycket frukt och bär tror jag att vi fortsatt kommer att få se mer lageröl bland hantverksbryggerierna. Rena, enkla och eleganta smaker efterfrågas mer och mer som en motvikt till det andra.
Vem skulle du helst av allt vilja ta en öl med? Och vilken öl?
Jag vill gärna ses om och om igen med Ölgäris och Josefine Törnqvist. Det hon gör för att bjuda in tjejer och kvinnor i ölvärlden är grymt. Hon har bland annat uppmuntrat mig och min kollega Anna Källberg till att hålla ölprovningar för tjejer här på Nils Oscar.
Vilken öl dricker du helst i sommar och hur ska den helst avnjutas enligt dig?
Jag har tre favoriter just nu; vår egen Kellerbier, Oppigårds Norn Pale Ale samt Saison d’Etre från Stockholm Brewing.
Vilka aktiviteter har ni planerat inför Ölets dag?
Vi kommer att ha två öppna visningar på bryggeriet, det var succé förra året och blev snabbt fullbokat så vi kör på samma koncept även i år.
Inför Ölets Dag: Intervju med Sara Norberg, bryggare på Nya Carnegiebryggeriet
På bryggerierna runt om i Sverige finns ett helt gäng passionerade människor som varje dag jobbar för att behålla och utveckla vår svenska ölkultur. En av dessa människor är Sara Norberg som till vardags jobbar som bryggare på Nya Carnegiebryggeriet i Stockholm. Här delar hon med sig av sin arbetsdag, sin väg in i branschen och synen på framtiden!
Hur började du med ölbryggning?
För mig började det med att jag fick ett hembryggnings-kit i 20-årspresent. Det var väldigt basic; maltsyrup som skulle blandas ut i vatten, kokas i en kastrull och jäsa i princip. Slutresultatet blev drickbart, varken mer eller mindre, men där föddes intresset. Jag spenderade några år på att utforska hembryggning och en dag fick jag frågan ifall jag inte tänkt söka till bryggarutbildningen i Ludvika. Jag skickade iväg en ansökan samma dag, kom in och på den vägen är det…
Hur ser en typisk dag ut på jobbet?
Det varierar såklart beroende på vilken avdelning jag är schemalagd på för dagen. Hos oss har vi inga fasta arbetsuppgifter utan roterar på positionerna. Den röda tråden är att det är högt tempo.
Om vi tar en vanlig bryggdag som exempel så börjar jag med att mäska in kl 06:00, detta samtidigt som en kollega till mig startar dagens flask- eller fattappning. De dagar vi brygger två batcher är det efter inmäskning dags att krossa malt till dagens andra brygd, samtidigt som jag ser till att starta cipar (rengöring) av tankar, slangar och annan utrustning vi behöver under dagen. Oftast har bryggaren samtidigt också ansvar för att filtrera öl inför morgondagens tappning. Jag behöver också mäta alla våra tankar med jäsande öl för att se ifall det är någon tank som behöver t.ex. torrhumlas eller kylas. Utöver det så övervakar jag såklart bryggningen genom t.ex. pH-justeringar och försockringsprov i mäsken, vörtprov, kylprov, humlegivor osv.
Kl. 10:00 börjar dagens andra bryggskift, och vid det laget brukar dagens första brygd befinna sig ungefär halvvägs genom avsilningen och den andra mäskas in. Här överlappar skiften varandra ett par timmar och då brukar vi hjälpas åt med eventuella torrhumlingar, jästskörder, eller andra saker som blir enklare ifall en är två personer. Sedan behöver jag ta hand om drav, starta vörtkylning, pitcha jäst, äta lite lunch och därefter brukar det vara dags att lämna över hela kalaset till bryggare nummer två, som avslutar båda bryggningarna och förbereder inför morgondagen.
Vad är det bästa med bryggeribranschen?
Jag älskar att det är en bransch som kombinerar smakintresse med en fysiskt krävande arbetsmiljö, lite uppfinningsrikedom och problemlösning. Både kropp, hjärna och smaklökar får jobba så att säga. Och trots att bryggeriboomen i allra högsta grad är pågående i Sverige så gillar jag att branschen fortfarande känns så familjär. Det är härlig stämning, helt enkelt!
Hur upplever du svensk ölkultur?
Jag upplever att konsumenterna blir allt mer nyfikna och kunniga! Min uppfattning är att folk vill prova nytt snarare än att konstant hålla sig till samma favoriter, vilket är jätteroligt eftersom det ställer krav på bryggerierna att ständigt utvecklas.
Om du skulle brygga en riktigt sjuk/konstig öl, vad hade det blivit för öl?
Jag vet inte om jag är lagd åt Hamburgerbröd och pommes i mäsken-hållet vad gäller konstigheter, men två öler som jag länge gått och funderat på är en brut-IPA med krusbär och päron och en porter med finska tjärpastiller i. Gott!
Vad tror du kommer vara nästa stora grej inom öl och bryggning?
Jag tror (och hoppas) att vi kommer få se ett större intresse för mer klassiska och lågmälda ölstilar med mer tyngd på maltbas snarare än en fortsatt utveckling av humledominerade ölstilar. Jag tror också att lågalkohol- och ekotrenden kommer fortsätta växa.
Vem skulle du helst av allt vilja ta en öl med? Och vilken öl?
Stefan Sundström och ifall det skulle slå in spelar specifik ölsort absolut ingen roll.
Jag vill prata om rock’n’roll och tomatodling. Ring mig!
Vilken öl dricker du helst i sommar och hur ska den helst avnjutas enligt dig?
Jag är ett stort sommarfan av shandy. Ett glas med mycket is och citron, lika delar lager (gärna ofiltrerad) och citronläsk. Avnjutes givetvis sittandes på en brygga, nybadad.
Under Ölets Dag den 17 juli håller Nya Carnegiebryggeriet öppet mellan kl. 16:00–01:00 och bjuder på både ölsläpp, livemusik, grillning och gratis rundvisningar i bryggeriet mellan kl. 17:00-19:30.
Procent och prislapp inte prioriterat när svenskar väljer öl
När svenskarna väljer öl är smaken viktigast. Det visar en färsk Novusundersökning som genomförts på uppdrag av branschorganisationen Sveriges Bryggerier, inför Ölets Dag den 17 juli. 4 av 5 svenskar svarar att smaken är den viktigaste faktorn vid valet av öl. Att lågt pris och hög alkoholhalt skulle ha stor betydelse verkar vara en myt.
Att en hög alkoholstyrka i öl är sekundärt stärks också av att den alkoholfria ölen fortsätter att vara ett populärt alternativ, speciellt bland unga. Undersökningen visar att 24 procent av svenskarna dricker alkoholfri öl åtminstone varje månad och i åldern 18–29 är motsvarande
siffra 34 procent. När det kommer till alkohol och pris så anger endast 3 procent av svenskarna att hög alkoholhalt är en viktig faktor, och 8 procent väljer öl för dess låga pris. Denna
utveckling speglar bryggeribranschens stora fokus: att i första hand jobba med smak och högkvalitativa produkter.
– Vi möter många som tror att svenskar väljer öl utifrån alkoholstyrka, men det är verkligen
dags att döda den myten. Undersökningen bekräftar det vi i branschen har pratat om länge. Man vill ha god dryck som passar till maten, det spelar inte så stor roll om den är alkoholstark eller inte. Att just maximera smaken är något våra bryggare och bryggmästare jobbar med dagligen, alla som har besökt ett bryggeri har nog sett just detta, säger Anna-Karin Fondberg, VD på Sveriges Bryggerier.
Sett till just smakvariationer verkar svenskarna rörande överens om vad de gillar. När ölsort ska väljas föredrar tre av fyra att dricka ljust och lätt, till exempel lager. Detta bekräftas också av Systembolagets försäljningssiffror för 2018, där samtliga öl av de 10 mest sålda, är ljusa lager. Men mer humliga ölsorter är inte helt ointressanta för svenskarna – var tredje svensk föredrar en humligare öl, till exempel IPA. Bland de unga är det ännu fler, varannan, som föredrar humligt öl.
Och kanske kommer det ljusa ölet så småningom att knuffas ner från tronen. Undersökningen visar att unga är generellt mer benägna att testa nya ölstilar och sorter, medan den äldre generationen har något mer konservativa smaklökar. Nästan varannan (46%) ung föredrar att testa nya ölstilar och ölsorter framför att hålla sig till samma öl.
– Fantastiskt roligt att se att många vill prova nya öler och smaker. Den svenska ölkulturen är mer levande än någonsin vi har en enorm bredd sett till hur många ölsorter våra bryggerier producerar. Vi är snart uppe i 400 aktiva bryggerier och Ölets Dag den 17 juli är det perfekta tillfället att besöka ett bryggeri nära dig och prova en ny öl i goda vänners lag. Det finns också massor av nytt att lära sig om den svenska ölkulturen, säger Anna-Karin Fondberg.
Om undersökningen:
Undersökningen har genomförts mellan 6 – 13 juni 2019 av Novus på uppdrag av Sveriges Bryggerier. Antalet intervjuer som har genomförts är 1 026 och målgruppen är den svenska allmänheten, alltså 19-79 år. Deltagarfrekvensen är 60%.
Fakta Ölets Dag
2012 instiftade Sveriges Bryggerier Ölets Dag, som ett årligt återkommande inslag som hyllar den svenska bryggeribranschen. Över hela Sverige håller bryggerier öppet hus för allmänheten, och flera har även provningar där man kan testa nya ölsorter. Bland aktiviteterna finns bl and annat barbecuefest, livebryggning och rundvandring i bryggerierna. Ölets Dag är en folkfest för alla som gillar öl och alla är välkomna att delta.
Bryggeriernas alla aktiviteter hittar du här
För mer information, kontakta:
Erika Danckwardt-Lilleström, kommunikation och samhällskontakt, Sveriges Bryggerier
Erika.d-l@sverigesbryggerier.se, 070-983 95 63
För frågor kring Ölets Dag, kontakta:
Fredrik Sörbom, projektledare, Sveriges Bryggerier
fredrik.sorbom@sverigesbryggerier.se, 070-396 60 88
Must – en speciell och älskad sorts läsk
De svenska bryggerierna tillverkar inte bara öl. De producerar också läsk. En väldigt speciell och älskad sorts läsk är vår svenska must. Den har anor från vikingatidens drycker, men dagens must såg sitt ljus under 1800-talet när Harry Robert tillsammans med sin far tog fram ett recept på mustextrakt.
Musten började produceras i större skala i början av 1900-talet som ett alkoholfritt alternativ till julölen. Varje bryggeri har idag sitt eget hemliga recept, men vi kan avslöja att grundingredienserna är malt, humle och massor av goda kryddor och aromer!
Totalt produceras cirka 40 miljoner liter must om året. Det mesta dricks under några få dagar i samband med jul och påsk. Musten utgör endast några få procent av den totala volymen dryck som de svenska bryggerierna producerar, men företagens bidrag till samhället under produktionen av must motsvarar ändå 148 förskoleplatser! (Läs mer om hur företag bidrar till välfärden på Välfärdskaparna.se)
Bryggerinäringen är en del av det svenska näringslivet och vi finns i stad och på landsbygd, från norr till söder. Vi är med och skapar välfärd.
Glad påsk, säger vi!
Färre övertramp med branschriktlinjer för alkoholreklam
Alkoholgranskningsmannens årsrapport för 2018 visar att övertramp minskar med branschriktlinjer och utbildning. Rapporten visar också att ett proaktivt arbete med förhandsgranskning och rådgivning ökar företagens förmåga att göra rätt från början.
Alkoholgranskningsmannen, AGM, drivs av branschföreningarna Sprit-och Vinleverantörsföreningen och Sveriges Bryggerier och är alkoholnäringens övervakare av branschens egna riktlinjer när det gäller marknadsföring och information om alkohol. Riktlinjerna är branschens förtydligande av den ofta otydliga alkohollagen och har utarbetats av de båda branschföreningarna i samverkan med Sveriges Annonsörer.
Under 2018 har AGM granskat närmare 7000 annonser. Totalt har 56 ärenden fällts för övertramp, vilket ligger i nivå med tidigare år. Andelen ärenden som rör medlemmar i båda branschföreningar uppgick till 38%, vilket är en minskning sedan den nuvarande formen med rådgivning infördes 2011. Då uppgick andelen till mellan 50-65%.
- Självreglering är ett effektivt sätt att säkerställa att branschen har en hög etisk nivå i all sin kommunikation. Genom riktlinjer hjälper vi företagen att tolka betydelsen av lagen och genom utbildning ökar vi förmågan att göra rätt. Marknadsföring är dessutom ett föränderligt landskap med snabb teknisk utveckling. Då är självreglering många gånger snabbare och effektivare än lagstiftningen, säger Alkoholgranskningsmannen Mattias Grundström.
AGM erbjuder även medlemsföretagen att förhandsgranska sin marknadsföring. Intresset har varit stigande de senaste åren och idag gör AGM sådan återkoppling närmast dagligen. Utöver rådgivningen erbjuds även utbildningar. Varje år genomgår ca 200 personer inom föreningarna både grundläggande utbildning i alkohollagen samt specialkurser om vad man till exempel behöver tänka på när man är aktiv i sociala medier.
Fakta: AGM skapades i olika former mellan 2004 och 2006 efter att alkohollagen öppnat upp för alkoholreklam, i syfte att säkerställa att alkoholnäringens information och marknadsföring håller en hög etisk standard. Funktionen ökade i omfattning 2011. Riktlinjerna, kallade Rekommendation avseende marknadsföring av alkoholdrycker, alkoholhaltiga lättdrycker och indirekt alkoholreklam, antogs 2006 och uppdaterades senast 2018. Uppdraget som AGM innehas av jur kand. Mattias Grundström.
Försäljning av alkoholfri öl ökar med 41 procent
Alkoholfri öl är den kategori av drycker som ökade mest i försäljning under 2018 – och det med hela 41 procent. Det visar de årliga siffrorna Svensk Dryckesstatistik, som tas fram av Sveriges Bryggerier och visar försäljning av dryck i Sverige. Bryggeribranschen har under flera år satsat på att ta fram högkvalitativa alkoholfria alternativ.
Enligt statistiken över sålda drycker i Sverige under 2018 ökade alkoholfri öl mest av alla kategorier, med hela 41 procent. Det går att jämföra med bland annat starköl och folköl som ökade med 5 respektive 3 procent. Lättöl däremot, minskade under 2018 med 6 procent. Det betyder att försäljningen av alkoholfri öl för första gången är större än lättöl.
– De svenska bryggerierna har jobbat hårt under flera år för att ta fram fler produkter inom det alkoholfria segmentet. Det finns nu ett brett utbud av alkoholfri öl med hög kvalitet och bra smak, vilket gör det både lätt och gott att välja alkoholfritt. Detta gläder oss i branschen då vi ständigt jobbar aktivt för att det ska finnas goda alternativ även vid de tillfällen när man inte vill dricka alkohol, säger Anna-Karin Fondberg, VD på Sveriges Bryggerier.
Ökningen av alkoholfri öl är en långsiktig trend och de senaste fem åren har försäljningen nästan femdubblats. Anledningen till ökningen tros bland annat vara svenskarnas ökade intresse för hälsa och ett aktivt liv. Konsumenterna efterfrågar ett bredare och mer spännande utbud av högkvalitativa alkoholfria drycker. Dessutom är öl en dryck som kvalitetsmässigt gör sig särskilt bra alkoholfri.
– Vi ser en omställning i attityder till alkohol och branschen har varit högst delaktig i den omställningen. Bryggerierna i Sverige har växt explosionsartat de senaste fem åren och vi har idag över 375 aktiva bryggerier i Sverige. Satsningen på det alkoholfria utbudet kommer bara att fortsätta öka, säger Anna-Karin Fondberg.
Andra produktkategorier som ökade starkt är light-läsk, kolsyrat vatten och stilla vatten. Totalt ökade hela dryckesbranschen med 10 procent. Svensk Dryckesstatistik tas fram i samverkan med Delfi Marknadspartner AB.
För mer information eller intervjuförfrågningar, kontakta:
Erika Danckwardt-Lilleström, kommunikation och samhällskontakt, Sveriges Bryggerier
Erika.d-l@sverigesbryggerier.sesverigesbryggerier.se, 070-983 95 63
”Vi vill värna Systembolagets monopol”
Sveriges Bryggerier svarade den 24 januari på en debattartikel publicerad av DN Debatt, skriven av ett antal alkoholforskare. Nedan hittar du Sveriges Bryggeriers replik och på DN Debatt hittar du hela replikutbytet
REPLIK DN DEBATT 24/1. Den kontrollerade försäljningen måste bevaras för att bibehålla en sund svensk alkoholpolitik. Men minimipriser är fel väg att gå. I stället behövs mer resurser till tull och polis för att minska smuggling och langning, och att arbetet med att förändra människors attityder till drickande fortsätter för att bekämpa missbruk och riskbruk av alkohol, skriver Anna-Karin Fondberg, Sveriges bryggerier.
Forskarna Andréasson, Gripenberg, Norström och Ramstedt redogör för hur en avreglering av Systembolaget och att en försäljning av alkoholhaltiga drycker över 3,5 alkoholprocent i livsmedelsbutiker skulle leda till en kraftigt ökad alkoholkonsumtion och 1.400 fler dödsfall per år. Sveriges Bryggerier delar uppfattningen att en avreglering riskerar att öka missbruk och riskbruk av alkohol.
En återhållsam alkoholpolitik med begränsade öppettider, ålderskontroller och ansvarsfull marknadsföring ligger helt i linje med bryggeribranschens intresse. Alkohol är inte en vara som alla andra och får inte hamna i fel händer, särskilt inte hos unga. Systembolaget är en god samarbetspartner till våra bryggerier, håller en hög servicenivå och bedriver ansvarsfull försäljning.
Frågan om gårdsförsäljning, eller snarare att utreda om gårdsförsäljning kan vara förenligt med Systembolagets monopol, är återigen aktuell. För våra medlemmar är det viktigt att eventuella förändringar av alkoholpolitiken sker i samråd med branschens intressenter.
För Sveriges Bryggerier är det avgörande att en eventuell gårdsförsäljning är förenlig med Systembolagets försäljningsmonopol. Vi håller med formuleringen i Januariöverenskommelsen i frågan om en utredning av gårdsförsäljning: ”En förutsättning är att Systembolagets monopol säkras”. Gårdsförsäljning bör inte ske på bekostnad av den service som Systembolaget i dag erbjuder lokala bryggerier genom att sälja produkter i lokala Systembolagsbutiker.
Artikelförfattarna menar att det bör införas minimipriser på alkohol och vi tror inte att det är en bra lösning för att minska skadeverkningar hos riskgrupper. I dag säljs enbart 63 procent av all alkohol i Sverige på Systembolaget, minimipriser riskerar att leda till än större problem med smuggling och langning. Illegal införsel göder organiserad brottslighet vilket kostar samhället stora pengar. Därför vill vi i stället se ökade resurser till tullen och polisen. Dessutom bör mer göras för att förändra attityder och synen på ansvarsfullt bruk av alkohol redan i tidig ålder.
Här tror vi att branschen har mycket att bidra med, bland annat har vi under flera års tid gett ut ett utbildningsmaterial, Prata om Alkohol, för elever i skolåldern. Materialet är vetenskapligt utvärderat och ger tydliga effekter i form av minskat drickande och riskbeteende. Vi kan nu glädjande se att alkoholkonsumtionen hos unga stadigt går neråt. Vi behöver fortsätta arbeta med att förändra attityder, och det bör göras i samråd med expertis, politik och branschaktörer.
Missbruk och riskbruk av alkohol är inte bara ett problem för enskilda, när alkohol missbrukas leder det också till problem för hela samhället. För Sveriges Bryggerier är en reglerad försäljning, rimliga ekonomiska styrmedel och ett fokuserat arbete med människors attityder till drickande helt avgörande för en ansvarsfull konsumtion av alkohol och en levande svensk bryggerinäring.
Anna-Karin Fondberg, vd för Sveriges bryggerier
Branschgemensamt initiativ för konsumentinformation.
Livsmedelsproducenterna är skyldiga att redovisa ingredienser och energiinnehåll på sina produkter. I dagsläget gäller dock ett undantag för alkoholhaltiga drycker över 1,2 volymprocent.
Redan år 2015 initierade den europeiska bryggerinäringen frivillig märkning på sina produkter i full konformitet med gällande livsmedelslagstiftning. Detta har genomförts av de flesta internationella bryggerier och välkomnats av både myndigheter och organisationer.
Efter ökade krav från konsumenterna på transparens och information gav EU- Kommissionen i mars 2017 öl, cider, vin och spritnäringen i uppdrag att tillsammans ta fram ett förslag på frivillig märkning för hela näringen.
Förslaget redovisades ett år senare i mars 2018. Följande utvärderas av berörda myndigheter:
1. Branschen åtar sig att tillhandahålla näringsinformation och innehållsförteckningar över produkternas innehåll på de sätt som lämpar sig bäst för de enskilda produkterna.
2. Näringsinformation och innehållsförteckningar av produkterna kommer att göras lättillgängligt, antingen på produkternas egna etiketter eller via webb-länk, QR-kod, streckkod eller via nya, smarta tekniska lösningar.
3. Branschen kommer att använda både traditionella och innovativa lösningar för att nå ut med information till konsumenter. Branschen ser även över möjligheten att utveckla helt nya sätt att nå ut med informationen.
4. Livsmedelsföretagen med skyldighet att tillhandahålla livsmedelsinformation kommer att ansvara för hur näringsinformation och innehållsförteckningar görs tillgänglig för konsumenter.
5. Branschen kommer att tillhandahålla konsumentinformationen i linje med det enhetliga förslaget i väntan på att ett nytt ramverk antas i EU eller nationellt.
6. Branschen åtar sig att implementera förslaget senast i mars 2021.
Bryggerier krokar arm för att minska klimatavtrycket
Sveriges Bryggerier krokar nu arm med Systembolaget och Sprit & Vinleverantörsföreningen, för att skapa en mer hållbar dryckesbransch. Första steget är en gemensam viljeyttring.
I viljeyttringen lovar aktörerna att inom ett år mäta sina avtryck utifrån Greenhouse Gas Protocol, GHG, som är en internationellt vedertagen standard för att beräkna och redovisa utsläpp av växthusgaser, och sätta upp mål för sitt klimatarbete. Allt för att bidra till att den globala temperaturhöjningen hålls långt under 2 grader, vilket ligger i linje med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
– Våra medlemmar gör redan stora insatser för att minska sin klimatpåverkan, men genom ett gemensamt åtagande kan vi driva och stötta varandra ytterligare. Vi är både stolta och ödmjuka över det arbete som nu ligger framför oss, säger Mikael Hellberg, ordförande för Sveriges Bryggerier.
– Viljeyttringen är ett startskott för vårt fortsatta arbete med att minska våra klimatavtryck, integrera hållbarhet i våra affärsstrategier och skapa utrymme för större ansvarstagande i våra affärsmodeller. Det är unikt att branschen samlas och samverkar på detta sätt, säger Magdalena Gerger, vd Systembolaget.
En grundbult i arbetet har varit att alla organisationer, stora som små, ska kunna vara med och göra skillnad utifrån sina förutsättningar. Nu påbörjas ett gemensamt arbete med att sätta upp mätbara mål och skapa en gemensam plattform för att kunna följa upp hur branschen bidrar till att minska sin miljöpåverkan, direkt och indirekt.