I ett branschgemensamt initiativ har medlemsföretagen i Sverige Bryggerier åtagit sig att minska det tillsatta sockret i läsksortimentet med 15 procent mellan åren 2019-2025. I februari kom en delrapport som visar att branschen sedan 2019 redan nu minskat sockerhalten med i genomsnitt 28 procent per liter och därmed nästan ett år i förtid med råge uppnått målet.

– Branschen har satt ett gemensamt mål för sockerreduktion i läsk och en metod för att kunna mäta och avrapportera måluppfyllelse. Det är väldigt roligt att se att dryckesproducenterna redan i förtid med råge har uppnått målet genom att satsa stort på sin produktutveckling, säger Erika Danckwardt-Lillieström, ansvarig för kommunikation och samhällskontakter på Sveriges Bryggerier.

Branschen har uppnått resultatet på olika sätt. I Sverige har bryggeribranschen satsat på ett ökat utbud av sockerfria produkter, med resultatet att sockerfri läsk idag utgör 53 procent av försäljningen. Samtidigt arbetar producenterna med att sänka sockerhalten i de sockrade produkterna.

– För Coca-Cola i Sverige är det viktigt att erbjuda valmöjligheter för konsumenten. Det ska finnas ett brett urval av goda drycker helt utan socker eller med mindre tillsatt socker. Exempelvis har vi just lanserat ett nytt recept på Fanta Orange där vi minskat sockret väsentligt, säger Lisa Wahlström, hållbarhetsdirektör Coca-Cola Europacific Partners i Sverige.

– Vi på Carlsberg arbetar målmedvetet för att erbjuda goda sockerfria alternativ. Detta har tagits emot väl av konsumenter som vill kontrollera sitt sockerintag och vi fortsätter satsa på lägre sockernivåer för att tillsammans driva förändring inom dryckesbranschen, säger Peter Hammarstedt, vd på Carlsberg Sverige.

I förra veckan rapporterade Livsmedelsverket sin slutsats av ett regeringsuppdrag att livsmedelsbranschen genom frivilliga överenskommelser kan och vill minska salt- och sockerinnehållet i livsmedel. Frivilliga åtgärder – till skillnad från tvingande åtgärder och lagstiftning – är ett effektivt sätt att förvalta och förstärka företagens inneboende engagemang i folkhälsofrågor. Frivillighet maximerar potentialen för att skapa varaktiga förändringar och minimerar samtidigt risken att försämra konkurrenskraften. Den kraftiga ökningen av andelen sockerfri läsk är ett tydligt exempel.

Läskproducenterna ligger i framkant och är föregångare när det gäller sockerreduktion.

Mellan 2002 och 2012 reducerades socker i läsk med 12 procent i genomsnitt i EU. Branschen i EU tog ett gemensamt åtagande om 10 procents ytterligare sockerreduktion från 2019 till 2025, och svenska läskproducenters mål är alltså högre än så. Fortsatta frivilliga åtaganden kommer driva på utvecklingen ännu mer.

– Dryckesbranschen har jobbat med detta initiativ i flera år, och vi kommer att fortsätta även efter att regeringsuppdraget är slut. Vi ser det som branschens ansvar att erbjuda kunden valmöjligheter och ge tydlig information så att de som vill begränsa sitt kaloriintag kan göra det, säger Erika Danckwardt-Lillieström.

Under 2024 kommer branschen att titta på nya mål som man ska börja jobba mot med start 2025 när den nuvarande satsningen officiellt gått i mål.

Bryggeribranschen kämpar på i lågkonjunkturen. Siffror från Delfi visar att bryggeriernas totala försäljning backade med 0,5% under 2023. Tillväxten i branschen drivs av energi- och funktionsdrycker, sockerfri läsk samt alkoholfri öl. Medan folköl, lättöl och vatten drabbats av vikande försäljningssiffror.

Idag arbetar cirka 5 000 personer inom bryggerinäringen i landet och här finns en enorm bredd. Allt från småskaliga familjeföretag till stora, internationella bolag. Den svenska bryggerinäringen omsätter idag 21 miljarder kr. Tillväxten drivs, enligt senaste bryggerirapporten, av en hälsotrend där sockerfri läsk och alkoholfri öl ökar. Bryggerirapporten visar också att 80 procent av ölen och 95 procent av cidern på Systembolaget är tillverkade i Sverige.

Nu visar preliminära siffror för 2023 från Delfi en total nedgång på 0,5 procent för bryggerinäringen, men stora variationer i olika segment. Trots en blygsam volymnedgång brottas bryggerinäringen, liksom många andra näringar, med höga kostnadsökningar och därmed en väsentligt lägre lönsamhetsutveckling.

– De senaste åren har vi sett en dramatisk kostnadsökning på flera fronter vilket drabbar både konsumenternas köpkraft och vår intjäningsförmåga. Det har slagit hårt ekonomiskt mot bryggeribolagen. Även om det är marginella volymminskningar är tappet i kronor och ören väldigt stora, säger Anna-Karin Fondberg, vd på Sveriges Bryggerier.

Tufft för hotell- och restauranger

Sett till bryggerinäringens försäljningskanaler ökade bryggeriernas försäljning på Systembolaget något (+0,3%). I dagligvaruhandeln ser vi ett mindre tapp (-0,2%). Tuffast är det för hotell- och restaurangsegmentet där bryggeriförsäljningen backade med 3,1%.

Produktutveckling möter en växande hälsotrend

En tydlig hälsotrend skapar tillväxt i branschen. På produktnivå står energidrycker för den starkaste utvecklingen (+12,8%) och sockerfri läsk (+4,1%). Alkoholfri öl fortsätter också att öka (+2,1%).

– Den pågående hälsotrenden har mötts upp av en omfattande produktutveckling från branschens sida. Mycket av den pågående tillväxten leds av energi- och funktionsdrycker, sockerfri läsk samt alkoholfri öl, säger Anna-Karin Fondberg.

Även starköl (dvs öl >4,5 vol%) ökar något (+0,5%). Cider och blanddryck har också haft en stark utveckling och ökar med +1,2% respektive 0,6%.

En kall och regnig sommar i kombination med lågkonjunkturen har påverkat försäljningen av vatten hårt. Här ser vi ett tapp på 5,2%. Främst tappar försäljningen av stilla vatten (-15,8%), men även kolsyrat vatten backar i försäljning med 3,9%.

Sveriges bryggerier delar två gånger om året ut utbildningsstipendier från Franz Heiss Fond för att främja ökad kompetens och tillväxt inom bryggeribranschen. I december delas stipendierna ut till Magnus Engström på Dugges Bryggeri och David Bustad på Bustad Brewing. 

Ökad kompetens är en viktig faktor för fortsatt positiv utveckling för Sveriges över 400 aktiva bryggerier. För att främja branschens kompetensutveckling erbjuder Sveriges Bryggerier möjligheten att söka två olika utbildningsstipendier genom stiftelsen Franz Heiss två gånger om året.

– Vår omvärld förändrar sig fort, liksom tekniken och preferenser hos kunder och konsumenter. Det känns viktigt att vi fortsätter att ligga i framkant. I rådande konjunktur vill vi också hjälpa bryggare att ställa om sina verksamheter för att skapa bättre förutsättningar i framtiden, så i rådande tider är det ännu viktigare för oss att stimulera och möjliggöra kompetensutveckling inom branschen, berättar Anna-Karin Fondberg, VD på Sveriges Bryggerier.

Sveriges Bryggerier har denna gång valt att ge Stora Franz Heiss stipendiet till Magnus Engström, COO på Dugges Bryggeri. Han kommer att använda stipendiet för att fördjupa sina tekniska kunskaper och förmåga att utveckla nya produkter, särskilt inom området för blanddryck och alkoholfria drycker. 

–  Jag ser stora möjligheter i att fördjupa mina kunskaper inom produktionen av alkoholfri öl och blanddryck. Marknaden för dessa produkter växer, och det finns en ökad efterfrågan från våra konsumenter om alternativ till de drycker vi på Dugges erbjuder idag, säger Magnus Engström, COO på Dugges Bryggeri i Landvetter.

David Bustad, grundare och huvudbryggare på mikrobryggeriet Bustad Brewing, tilldelas Lilla Franz Heiss stipendiet. 

– Som egenföretagare inom ölbranschen är det svårt att utvecklas och lätt att trampa i samma hjulspår. Personligen har jag alltid velat lära mig nya saker, att få läsa en fördjupad kurs i mikrobiologi stärker mig inte bara som person, utan säkerställer även en bättre slutprodukt. Ekonomiskt är det tungt att dra runt ett mikrobryggeri och kapital till vidareutbildning är nästintill obefintligt. Detta stipendium kommer att ge mig möjlighet att vidareutvecklas och hjälp mig på vägen mot mina mål, säger David Bustad, grundare av Bustad Brewing i Lidköping.

Till våren kommer en ny möjlighet att söka utbildningsstipendier genom Franz Heiss Fond. 

Två stipendier delas ut två gånger om året i Franz Heiss namn

Franz Heiss-stipendierna består av två stipendier: Stora Franz Heiss-stipendiet på 50 000 kr som är exklusivt för personer som arbetar vid ett medlemsföretag i Sveriges Bryggerier, och Lilla Franz Heiss-stipendiet på 25 000 kr som är öppet även för personer som inte har anknytning till Sveriges Bryggerier eller bryggeribranschen ännu. 

Utbildningsstipendierna finansieras genom Franz Heiss fond som startades 1937. Sedan 2022 delas stipendierna ut två gånger per år. Tidigare stipendiater har framför allt varit intresserade av de bryggeritekniska utbildningarna som erbjuds på yrkeshögskolorna i Ludvika, Campus Nynäshamn och Kristianstad. Det finns även stipendiater som studerat utomlands eller valt att fördjupa sina kunskaper kring exempelvis utveckling av ekologisk öl, mikrobiologi, glutenfri öl samt humleodling.

Franz Heiss fond

Franz Heiss d.ä. föddes 1838 i Bayern och dog 1898 i Stockholm. Han var bryggare och industriman, bl a delägare i Hamburgerbryggeriet och en av initiativtagarna till AB Stockholms Bryggerier. Franz Heiss fond bildades 1937, 39 år efter hans död. Det var hans son, Franz Paul d.y. som också var bryggare, som lät instifta fonden. Fondens medel ska användas till studiehjälp åt svenska bryggerielever och bryggmästare samt till understöd åt behövande medlemmar av Svenska Bryggareföreningen.

Den svenska bryggerinäringen växer och omsätter idag 21 miljarder kr. Tillväxten drivs av att öl, cider, läsk, vatten och andra bryggeriprodukter fortsätter att öka i försäljning. Hälsotrenden med sockerfri läsk och alkoholfri öl ökar, liksom intresset för lågprisöl. Dessutom är 80 procent av ölen och 95 procent av cidern på Systembolaget tillverkad i Sverige.

Bryggerirapporten som släpps idag visar att Sveriges bryggeribransch är en central del av livsmedelsnäringen. Idag finns över 400 bryggerier spridda över hela landet, ungefär lika många som det finns Systembolagsbutiker. Bryggeriernas försäljningsvolym ökade med 6 procent mellan 2021 och 2022 och försäljningen uppgick till 1,9 miljarder liter vilket motsvarar ett konsumentvärde av 66 miljarder kronor. Det är mer än tio gånger så mycket som försäljningsvärdet av kaffe.

Det finns en styrka inom bryggeribranschen, jämfört med många andra näringsverksamheter.

– Bryggerinäringen är viktig och påverkar vårt samhälle på många sätt. Även under tuffa ekonomiska tider spelar dryckerna en stor roll i svenskarnas liv. Vi vill gärna unna oss något gott att dricka även om vi drar in på större utgifter som resor, säger Anna-Karin Fondberg, VD på Sveriges Bryggerier.

Kostnadsökningar utmanar bryggerinäringen
Idag arbetar cirka 5 000 personer inom bryggerinäringen i landet och här finns en enorm bredd. Allt från småskaliga familjeföretag till stora, internationella bolag. Därför behövs ett brett spann av kompetenser. Förutom att vara en stor och viktig arbetsgivare påverkar bryggeribranschen även fler näringar. Här finns ett nät av underleverantörer inom bland annat jordbruk, transport och förpackningar. Även andra sektorer berörs såsom restauranger, caféer, barer, dagligvaruhandeln och Systembolaget.

– Från att ha haft 1-2 procents kostnadsökning under de senaste 25 åren får många bryggerier nu en 30-50 procents ökning på råvaror som malt, socker, burkar och flaskor. Samtidigt måste bryggerierna vara försiktiga med att höja priserna eftersom konsumenterna drabbas av lågkonjunkturen, säger Anna-Karin Fondberg.

Hälsotrenden håller i sig
Inom alkoholfritt har det skett en fantastisk produktutveckling och utbudet har breddats rejält. Allt fler väljer alkoholfri öl – där volymerna ökat med 1000 procent de senaste 10 åren. 2018 gick den alkoholfria öl om lättölen, 2021 passerade den mellanölen i försäljningsvolym. Försäljningen av alkoholfri öl uppgick 2022 till nästan 24 miljoner liter.

Även inom det sockerfria händer det massor. Sedan 2021 är mer än hälften av läsken på marknaden sockerfri. Under 2022 blev till exempel Coca-Cola Zero Sugar större än originalet.

Fler vill ha lågprisöl
Under flera års tid har kunderna på Systembolaget valt premiumöl i större utsträckning. Det var särskilt under pandemin som premiumsegmentet tog marknadsandelar från lågprisölen. Då kunde konsumenterna unna sig ”fin-öl” att dricka hemma, eftersom det inte var möjligt att besöka krogar och restauranger.

Under 2022 vände trenden och lågprisöl har ökat. Förändringen drivs framför allt av att vi har mindre i plånboken.

Tillväxten av eko planar ut
Ekologiska produkter har historiskt sett upplevt en stark tillväxt. Nu har kurvan planat ut. Det avmattade intresset för ekologiska produkter har inte enbart påverkat bryggerinäringen, utan hela livsmedelsbranschen. Mellan 2020 och första kvartalet 2023 minskade försäljningsvärdet av ekologiska produkter med cirka 15–20 procent på årsbasis. Denna minskning beror framför allt på att ekologiska produkter generellt sett är dyrare och priskänsliga konsumenter väljer billigare alternativ.

Bryggeribranschen i siffror
Varje år sammanställer Sveriges Bryggerier dryckesstatistik över den dryck som säljs i landet. Statistiken inkluderar samtliga försäljningskanaler, alltså dagligvaruhandeln, Systembolaget, hotell och restaurang, samt export.

• Det finns nu över 400 bryggerier i Sverige med 5000 heltidsanställda varav 30 procent är kvinnor.
• Läsk är den största kategorin och här finns en stark tillväxt. Under 2022 uppgick den inhemska läskförsäljningen till 740 miljoner liter.
• Hälsotrenden ger ett ökat intresse för sockerfria alternativ som står för 53 procent av läskvolymen.
• Hälsotrenden speglas även på ölmarknaden, där fler efterfrågar alkoholfri öl. Ökad efterfrågan har påverkat produktutvecklingen inom alkoholfritt, som nu står för 5 procent av bryggeriernas totala ölförsäljning. 2018 gick alkoholfri öl om lättölen och 2021 passerade den mellanölen i försäljningsvolym.
• Svenskt står sedan många år tillbaka högt i kurs – 80 procent av ölen och 95 procent av cidern på Systembolaget produceras i Sverige.
• Totalt såld volym av svenska bryggerier 2022 var 1,9 miljarder liter vilket motsvarar ett försäljningsvärde till konsument på 66 miljarder kronor. Det är dubbelt så mycket som den årliga mjölkkonsumtionen i Sverige och mer än 10 gånger så mycket som försäljningsvärdet för kaffe i Sverige.
• Den svenska bryggerinäringens totala försäljningsvolym ökade med 6 procent mellan 2021 och 2022.
• Sverige är bäst i världen på pant. Total insamlingsgrad för PET-flaskor och aluminiumburkar var 87,4 procent under 2022
• Aluminiumburk och PET-flaskor dominerar bland förpackningarna. Burkens fördelar och introduktionen av Sleek Can har bidragit till burkens ökade popularitet.

Traditionell must med smak av apelsin och kardemumma och sockerfri must på burk är starka trender när Sveriges Bryggerier sammanfattar årets nyheter inom julmust.

Varje år dricker vi svenskar över 40 miljoner liter must, varav 60 procent säljs under december månad. Bryggerierna jobbar flitigt med smakutveckling för att bredda sortimentet och skapa större intresse. I år ser vi till exempel att klassiska recept kryddas med smaker som apelsin eller kardemumma. Vi ser även mindre traditionella smakvarianter där exempelvis Spendrups gjort en must med Trocadero – Trocamust.

Bland trenderna i år märks tydligt att sockerfria alternativ ökar, och då gärna i “sleek cans”, det vill säga smalare och högre burkar.

– Vi har sedan tidigare sett en stark trend av sockerfritt inom läsk, men det är först nu vi även börjar se samma trend inom musten. Kanske beror det på att vi vant oss vid den sockerfria smaken. Den sockerfria trenden går också hand i hand med de smalare burkarna som ofta upplevs som trendigare av konsumenterna, säger Anna-Karin Fondberg, VD för Sveriges Bryggerier.

Julmust har traditionellt varit en dryck vi delar på och njuter av tillsammans hemma kring jul, ofta på större PET-flaska. Men julmustförsäljningen kommer igång allt tidigare och nya förpackningar öppnar dörrarna mot nya målgrupper och nya sammanhang.

– I takt med fler förpackningar och smaker blir must en allt större kategori. “On-the-go” är ett kundsegment som ökar. Säsongen blir också längre. Vi ser en ökad försäljning redan i oktober. Framförallt är det sockerfri julmust som växer, berättar Jörgen Spens, försäljningschef på Krönleins Bryggeri.

Julmustbryggarna – här är årets nyheter
Efter en rundringning bland medlemmarna i Sveriges Bryggerier presenterar vi ett axplock av årets nyheter:

• Carlsberg Sverige uppdaterar klassikern Apotekarnes Julmust med en ny sockerfri version med apelsinsmak.
• Hammars Bryggeri satsar på sockerfri julmust och sleek can för att även bli en must “on the go”.
• Spendrups utmanar julens traditionella färg och smak med Trocamust och en digital interaktiv “Gulkalender”. Naturligtvis finns Trocamusten både med och utan socker.
• Många bryggerier erbjuder fatlagrade julmuster med lite vuxnare smak.
• Andra kategorier än läsk lanserar produkter med mustsmak. I år har det till exempel kommit en must-saft och energidryck med smak av must.
• Svenskt och traditionsenligt är något vi tyr oss till när omvärlden känns oviss och osäker. Därför gör Herrljunga Drycker ett omtag på sin traditionella Julmust Original från 1911. Flaskan som en gång var i glas är numera i en miljöriktig brun PET, som liknar dåtidens glasflaska, med en traditionell etikett funnen i Herrljungas arkiv.

Julmust är en gammal tradition med rötter i Örebro
Julmusten kom till Sverige tack vare läskfabrikören Robert Roberts i Örebro som skickat sin son till Tyskland för att studera kemi och komma hem med alkoholfritt alternativ till öl i början av 1900-talet.

Julmust blev snabbt en favorit på det svenska julbordet och grundreceptet är fortfarande en välhållen hemlighet hos familjen Roberts. Cirka 98 procent av all julmust vi dricker tillverkas av samma läskessens som fortfarande blandas till i Örebro. Essensen levereras till bryggerierna som i många fall tillsätter ytterligare aromämnen eller extrakt för att sätta sin egen prägel på musten.

Snabbfakta om julmust

• Grundessensen innehåller bland annat: Kolsyrat vatten, humle och maltarom, socker, färgämne, citronsyra, aromämnen, kryddextrakt, konserveringsämnen.
• En bra julmust ska skumma ordentligt och färgen ska vara mörk.
• Det är enbart etiketten som skiljer julmust från påskmust. Båda utgår från samma essens från Roberts i Örebro.

Foto: Hammars Bryggeri